För att lyckas med det krävs en lång process, många moment och noggrannhet. Låt oss börja från början.
För att kunna brygga öl krävs malt. Malt är rostat korn som levereras till bryggeriet i stora pappsäckar.
– Malt kan man rosta i olika grad, säger Fredrik Ousbeck på Motala Brygghus.
Malten rostas på ett mälteri. I det här fallet ligger det i Finland, men kornet tas från olika platser och det är inte helt omöjligt att en del korn kommer från traktens odlare.
– Vi hoppas alltid att det finns med en del från närområdet, säger Fredrik Ousbeck.
Olika rostningar, ljus, mellan eller mörk, beror på vilken typ av öl som ska bryggas.
Hur ser då en vanlig bryggdag ut?
– Det första vi gör är att göra en mäsk. Det står varmt vatten och väntar när vi kommer på morgonen, säger Fredrik.
Mäsken ser ut som en gröt och består av ungefär 250 kilo malt och varmt vatten. En rejäl gröt som kräver en kanotpaddel för omrörning. Mäsken ska värmas till 67 grader och sen stå och dra i ungefär en timme.
– Sen pumpar vi över vätskan till bryggpannan, säger Fredrik.
Samtidigt som vätska pumpas ur fylls det på varmvatten till mäsken. Den processen kallas lakning.
Resterande vätska pumpas över i bryggpannan och vätskan kallas nu vört och är grunden till ölet. Ur 250 kilo malt som kokats med vatten och lakats får man ut omkring 900 liter vört. Nu är det dags att tillsätta humle. Humlen köps i form av pellets och finns i olika aromer och beska. Mellan tre och sex kilo humle behövs. Det finns bland annat tjeckisk, engelsk och amerikansk humle. Den amerikanska har citruskaraktär.
– Den är mera hipsteraktig , säger Fredrik.
Vörten kokar i bryggpannan i ungefär 1,5 timme och pumpas sedan över i nästa kärl.
– Vi kyler vörten och tillsätter jäst i en jästank, säger Fredrik.
Nu är vörten i en såkallad primärjästank. Det innebär att jäsningen är öppen och kolsyran som bildas släpps ut i luften. Här jäser vörten i en knapp vecka. Därefter pumpas den över i tankar för sekundärjäsning där den ska stanna i uppemot fem veckor.
Det färdiga ölet filtreras sen och pumpas vidare för att fyllas på flaskor och korkas. Även den processen sker maskinellt.
– Det krävs en mottrycksfyllare som klarar att fylla kolsyrad dryck snabbt, säger Fredrik.
Därefter packas ölen i lådor om 24 flaskor i varje och är redo att lämna bryggeriet.
Till ölproduktionen kommer dessutom mycket annat arbete. När mäsken kokats och vattnet blivit till vört och pumpats bort återstår den urkokta och blöta malten som gått från att väga 250 kilo till att nu väga omkring 350 kilo. Resterna kallas drav och måste skottas ut. Den går att använda som djurfoder. I England blir draven ofta hönsfoder, men i det här fallet har det mesta blivit till vildsvinsmat. Så ska allt diskas och rengöras.
Nu i juli när det varit väldigt varmt har det inte bryggts så mycket i Motala Brygghus. Värmen gör att processen är svår att styra. När de brygger som mest brygger de två till tre dagar i veckan.
I nuläget har alla småbryggerier rätten att leverera till sina tre närmaste Systembolag.
– Men vi är oroliga nu eftersom Systembolaget byter regelverk, säger Fredrik.
I nya reglerna ska ingen per automatik få en plats på Systembolaget utan det ska ske på andra sätt. Fredrik vet i nuläget inte hur det kommer att bli framöver.