För att följa hur det går för elevgrupper över tid byggs statistikserier över progression. Progression följs för elevgrupper under högstadietiden. Här kan man se att totalt 48 procent av eleverna i årskurs nio nådde godkända betyg i alla ämnen höstterminen 2024. Till slutbetygen på vårterminen brukar dock betygen höjas och förra året var det 62 procent som uppnådde godkänt i alla ämnen.
Enligt statistik från Motalas grundskolor så är resultatet lägre på höstterminen för niondeklassarna, för att sedan höjas tills de får sina slutbetyg på våren. Läsåret 23/24 var det exempelvis 62 procent av niorna som på vårterminen nådde godkänt i alla ämnen, det från att ha legat på 50 procent ett halvår tidigare. På höstterminen läsåret 24/25 hade 48 procent av niorna godkänt i alla ämnen.
Samtidigt har Motala lägre resultat än genomsnittet i Sverige, och nationellt var det 72 procent av niondeklassarna som hade godkänt i alla ämnen våren 2024.
Vad gör ni för att höja resultaten?
– Det är viktigt att jobba med likvärdigheten och sätta in resurserna korrekt; vilka insatser som ger resultat, vilka skolor som har problem och behöver särskilda lösningar. Vårt mål är att alla barn klarar skolan på allra bästa sätt, säger Lotta Lexén.
Hon berättar att de gör en ekonomisk fördelning utifrån fasta kriterier som exempelvis socioekonomi. Skolor med större utmaningar får alltså mer resurser.
Andel elever som uppnått godkänt betyg i alla ämnen årskurs 9 läsår 16/17 till 23/24 jmf riket.
Utveckling för elever per grupp, andel som uppnått godkänt betyg i alla ämnen. Här följer man resultaten för en elevgrupp över tid. ”Generellt är det ett tapp när man går från årskurs 6 till årskurs 7 utifrån att det är andra kunskapskrav i de betygskriterier som finns i läroplanen. Däremot ser vi att eleverna på högstadiet inte får sämre resultat under sin högstadietid, utan de resultat eleverna får i 7:an blir något bättre i 9:an”, förklarar Zlatko Jankovic, verksamhetschef.
Annat som de jobbar med är att ge mer resurser till landsbygdsskolorna och just nu pågår också en utredning om de ska inrätta en resursskola för elever med neuropsykiatriska diagnoser.
Hon berättar också att skolsociala team, ett samarbete mellan skola och socialtjänst med syfte att jobba med närvaro och studiero, är på gång.
Andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram årskurs 9 läsår 16/17 till 23/24 jmf riket (samtliga huvudmän).
"Vi ökar vårt meritvärde från 204 till 214. Vi förbättrar också resultaten i årskurs 6 och på gymnasiet", säger Lotta Lexén. I diagrammet syns genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) årskurs 9 läsår 16/17 till läsår 23/24 jmf riket (samtliga huvudmän).
Andelen elever som var behöriga till gymnasiet läsåret 23/24 var 79 procent. Året innan låg siffran på 75 procent. En ökning som Lotta Lexén är nöjd med. Men om man går längre bakåt i tiden till läsåret 16/17 så låg den siffran på 80 procent.
Kan man verkligen säga att resultaten förbättrats då?
– Vi har ökat de senaste åren och är tillbaka på ungefär den nivån vi låg på tidigare, det stämmer. Samtidigt har riket de senaste åren haft en lätt nedgång. Vi är glada över att vi går framåt i mätningarna om man jämför med det nationella snittet.
Samtidigt är resultaten i Motala lägre än det nationella snittet. Varför?
– Jag vet inte, men vi är medvetna om det och försöker jobba på det, säger hon och fortsätter:
– Men det som sker nu i Motala är att vi förbättrar resultatet i årskurs 9 för gymnasiebehörighet. Så vi går emot trenden. Det innebär inte att vi är färdiga, men det går åt rätt håll.