Framtidstro på Urmakarskolan

Intresset för Urmakarskolan växer. Flytten från Borensberg till Motala har gått över förväntan.

Lärartrion som själva gått på Urmakarskolan. Robert Harlin, Claes Beck-Friis, som också  är rektor och Conny Krantz.

Lärartrion som själva gått på Urmakarskolan. Robert Harlin, Claes Beck-Friis, som också är rektor och Conny Krantz.

Foto: Anders Törnström

Motala2014-10-06 12:47

Han sitter och pillar med en spiral och en korntång som är förvillande lik en pincett.

– Jag justerar höjdluften, förklarar Fredd Ankarklint som går i tvåan.

För hans del är det började intresset för klockor när han var tolv år.

– Pappa köpte en Omega och sedan dess har intresset bara utvecklats. Jag sökte hit till skolan när jag fick chansen. Drömmen är att få jobba i Schweiz.

I november är det ett år sedan flytten Urmakareskolan flyttade till lokaler i gamla Luxorområdet. Skolan kom då också att bli yrkeshögskola. Efter en turbulent tid med hot om nedläggning har läget stabiliserat sig, som rektor Claes Beck-Friis uttrycker sig.

Och framtidsutsikterna för eleverna verkar goda.

– Vi har hela världen som arbetsmarknad. Asien är en jättetillväxtmarknad och det finns jobb även i Europa, säger Claes Beck-Friis.

I våras hade skolan 28 sökande till tolv platser. Just nu går en etta och en tvåa på skolan, men nästa år kommer det att vara fullt med sammanlagt 36 elever.

Vilka egenskaper bör en elev här ha?

– Tålamod, noggrannhet och lite klurighet, svarar rektorn.

Conny Krantz, yrkeslärare säger:

– Alla våra elever kommer hit med olika förkunskaper. De vi tagit in bedömer vi har goda möjligheter att bli bra urmakare.

När MVT hälsar på har eleverna i tvåan precis haft en skrivning medan ettorna har en genomgång.

Liksom både Beck-Friis och Krantz har också Robert Harlin, också han yrkeslärare, sin bakgrund på urmakareskolan.

– Urmakeriet är vekligen ett hantverk som lever, det utvecklas hela tiden. Klockor är konstuerade för att kunna lagas och gå i arv, de har ett eget liv om man sköter dem. Klockor är också mycket ett smycke, säger Robert Harlin.

Eleverna får under utbildningen göra ett bordsur från grunden.Kommande adepter ska få göra fickur, så som man gjorde förr.

– Vårt sätt att arbeta är världsunikt, menar Robert Harlin.

I november anordnar skolan prova-på-dagar och det var så eleverna Jonas Leo, Simrishamn och Sebastian Schlette, Nyköping fick upp ögonen för urmakeriet.

– Jag ville byta livsbana och kombinera kreativitet med vetenskap, säger Jonas som är miljöinspektör-

– Jag tycker om att jobba med händerna, pilla och tillverka grejer, säger Sebastian med ett förflutet som stålverksarbetare.

Båda tycker att utbildningen känns rätt, men hade liksom flera andra elever svårt att hitta bostad i Motala.

Urmakarskolan

1940 Den första urmakarskolan i Borensberg startades av Sveriges Urmakareförbund.

1948 Skolan flyttade till ny lokal.

1956 Skolan utökades till att omfatta också optikerutbildning.

1983 Nu samlades utbildningen för urmakare och optiker under samma tak för första gången i Sverige.

1995 All urmakareutbildning flyttades till en ny byggnad.

1999 Urmakarskolan återgår i privat regi. Optikerutbildningen flyttas till Stockholm.

2001 Skolan anslöt sig till WOSTEP och fick en internationell kvalitetssäkring.

2012 Urbranschen köpte Urmakarförbundets andel i skolan och den nuvarande ägarstrukturen skapades. Man ändrade då även namnet till IHU Urmakarskolan. IHU står för Institutet för Högre Urmakeriutbildning i Norden.

2013 Skolan flyttade till nya lokaler i Motala.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om