Förra året var det 100 år sedan Luxor grundades. Herbert Falkner spenderade 16 år på fabriken i Motala, som bland annat tillverkade radio- och tv-apparater, datorer och grammofoner. Nu ägnar han en del av sin fritid åt att höja Luxors anseende och få folk att förstå vilken betydelse företaget hade för många människor. På flera håll har han samlat in mycket material som han vill göra nånting av.
– Mitt mål har varit att försöka bevara industriarvet Luxor. Jag vill pusha för att Luxor, som haft sån betydelse för Motala, Sverige och världen på flera olika plan, borde uppmärksammas på något sätt. Idag finns bara en liten gränd bakom socialkontoret "Axel Holstenssons gränd" som ett minne. Jag tycker att vi på något sätt borde hedra denna hundraåring mer.
Varför har man inte gjort det, tror du?
– Jantelagen, det tror jag absolut. Det kanske inte ligger i tiden längre att man minns saker och ting, det kanske är så.
– I mitten på 70-talet hade företaget över 2 000 anställda. Multiplicera det med antalet människor i hushållet och lägg till alla underleverantörer. Det var ju nästan 25 procent av Motala som fick sin utkomst från Luxor. Efter att företaget började knoppa av så resulterade det i en rad stora företag som startade tack vare Luxor.
– Jag vill gärna lyfta vilken betydelse det har haft för teknikutvecklingen och branschen. Sedan finns det saker idag som många kanske inte känner till, men att det ser ut som det gör i radion idag berodde ju väldigt mycket på samarbetet med Luxor.
Motalaföretagets betydelse kan beskrivas ur olika perspektiv. Herbert Falkner, som jobbade som tekniker, lyfter särskilt fram den delen. Men betonar också hur företaget låg i framkant inom friskvård. Grundaren Axel Holstensson bjöd till exempel på nyponsoppa innehållandes nyttig askorbinsyra, berättar Herbert.
– Friskvård stod högt på Axels agenda. Han bjöd på egenodlade tomater och klockan 09 varje morgon bjöds det på varm nyponsoppa. Att vi skulle ha kaffeautomater stred han emot länge för att det var inte nyttigt. Han ägde även Mauritzbergs slott vid Bråviken dit de anställda kunde åka på semester. Luxor var också tidigt aktiv i Korpen och de hade exempelvis tennisbanor i Varamon.
Någon gång mellan 1970 och 1975 fick Luxors framgångssaga sina törnar. Nu började omvärlden bjuda upp till konkurrens, inte minst Japan och USA.
– Det blev billigare att tillverka fler apparater, fler blev duktiga på tekniken. Det var omvärldsfaktorer helt enkelt.
1976 drabbades Luxor av en omfattande brand som ödelade cirka 15 000 kvadratmeter av fabriksytan. Det var såklart en katastrof, men snart var man i gång med produktionen igen. Branden var inte orsaken till nedgången, enligt Herbert, men nu såg konkurrenterna sin chans att ta marknadsandelar i Sverige och Norden. Det resulterade i ett överflöd av teknikprylar, men Luxor hängde i ett antal år till.
– Om konkurrenter hade velat att Luxor försvann skulle man sett till att de gjorde det då. Efter branden behövdes nya mätinstrument och annan viktig produktionsutrustning som man beställde från konkurrenter och det har aldrig varit så lätt att få tag i det som då. Det berodde på att Luxor hade en lagom stor tillverkningsvolym för att testa nya idéer och koncept. När man såg att det fungerade så gjorde övriga konkurrenter likadant. Det var en bra pilotanläggning.
Nu hoppas han att någon kommer på ett bra sätt att uppmärksamma Luxor.
– Avtrycket det har gjort teknikhistoriemässigt är jättestort. Så nog borde man kunna hitta på något, säger Herbert.