Den 29 september 1963 var en varm och solig höstdag. På Kjell Franssons fars initiativ tog familjen bilen till Linköping för att tillsammans åka hela järnvägssträckan en sista gång innan nedläggningen. 50 år senare minns han fortfarande resan. Han var 12 år gammal och intresset för tåg väcktes på allvar. Märklintåg blev en självklarhet för honom att ha. Och även i det politiska livet som gruppledare för Folkpartiet i Motala märks intresset, säger han.
– Jag är intresserad av det och särskilt engagerad i tåg och kommunikationsfrågor.
På stationen i Vadstena var det livligt och massor med folk den där sista resdagen. Han och familjen stötte ihop med många bekanta. Intresset var stort och både ett vanligt tåg och fem-sex ihopkopplade rälsbussar trafikerade sträckan.
– Det var helt fullpackat på båda tågen. Många tyckte det var tråkigt med nedläggningen. Men det var tidsandan då, det var bilen som gällde.
Nu tror han att utvecklingen kan vara på väg att gå åt andra hållet, pendeltågstrafiken ger nya möjligheter.
– Jag tror att det kommer att bli fler stopp. För Fågelsta som ort vore det bra. Den nya vägen är bra, men ett stopp vore ytterligare ett plus.