KRÖNIKA
Det är egentligen inte så många år sedan, men det är ändå svårt att tänka sig en tid då de huvudsakliga sätten att ta kontakt med någon var att ringa, eller – om det inte var riktigt lika bråttom – skicka ett brev. I dag är det istället textmeddelanden som dominerar: sms, messenger, mejl. Och det är oerhört smidigt. Så länge folk svarar. Det kan vara oerhört frustrerande att skicka ett sms eller mejl utan att få någon respons. Om du har samma typ av telefon som mottagaren så kan du kanske också se att ett sms är läst, men att personen i fråga ändå inte svarat. Då kan frustrationen övergå i irritation. Oftast räcker det ju med ett "ok" eller – om man inte orkar skriva dessa två bokstäver – en tumme upp, en enkel bekräftelse på att meddelandet är mottaget.
Själv sitter jag i ett nästan konstant mejlflöde på jobbet. Jag hanterar både tipsa@mvt.se och min egen mejlkorg. Det ska medges, det kan vara ganska stressigt ibland, när e-posten rasar in i en takt så att det är omöjligt att hinna svara. Jag försöker hantera det genom att markera inkommande mejl med etiketter. Gult för det som behöver huggas tag i så snart det finns tid, rött för det mer akuta. Det händer trots detta att en del mejl ramlar igenom mejl som jag upptäcker när jag rensar mejlkorgen, vilket är nödvändigt ett par gånger i veckan. Pinsamt, särskilt som jag själv kan bli uppretad över sena och uteblivna svar.Samtidigt känns det ibland som en näst intill omänsklig uppgift att hålla 100 procent koll på det enorma informationsflöde som nuförtiden sköljer över oss. Det är ju långt ifrån bara mejl...
När jag ändå är inne på det där med digital kommunikation. Ibland är tekniken fantastisk. Det som för 30 år sedan kändes som science fiction är nu vardag. När jag sitter bakom ratten kan jag, efter att ha kopplat upp telefonen genom en app, trycka på en knapp, säga "Skicka sms till Ulrika" och sedan säga vad som ska stå i meddelandet – och swish så skickas det. Säkerhetsmässigt suveränt, jag behöver inte ens släppa ratten.
Sedan är det ju inte alltid "maskinerna" har full koll, eller så är det något fel med den "digitala hörseln". När jag häromdagen pratade in meddelandet "Syntes det?" så fick fru U ett sms med texten "Syntestet". Smått förvirrande.
Trevlig helg!