Vadstenabon Johan Wahlin och hans sambo hämtade upp en kompis i Motala vid 01.30 och åkte mot Ödeshög. Redan då, på vägen ner, reagerade de på att det var många som stod med punktering. Redan då kom tanken om att något måste ha hänt.
– När vi kom in mot depån i Ödeshög såg vi att det stod jättemånga med filtar på sig. Det var som att det hänt en olycka. Men det var cyklister som stod och väntade på att få hjälp, säger han.
I mekanikernas tält var det fullt. Där fanns kollegorna som de skulle byta av. De hade fullt upp och stannade kvar så länge som de orkade. Dit kom också förstärkning med mekaniker från Jönköping. Och det behövdes.
– Vi var sex, sju stycken. Jag bytte säkert 30 slangar. Det gick i ett. Man fick ont i händerna och ont i kroppen, men det var bara att köra på, säger han.
Rösten stockar sig. Han är märkbart berörd.
– Men det var värt det. För man såg hur glada alla blev. Det var de som hade stått i tre timmar och väntar, men som gjorde det. Och det var ändå positivt.
– Det känns jobbigt för cyklisternas skull. De har tränat, det är jättefint väder och man har verkligen sett fram emot det. Och så blir det så här.
Reaktioner kom, men det var riktat mot de som spridit ut nubben.
– Det har inte varit någonting mot oss, att man fått vänta eller mot Vätternrundan.
Depån var utrustad med material, men man hade inte slang nog för den anstormningen som det blev. Johan Wahlin och kollegorna försökte vara tillmötesgående och sälja slang till de som inte hade, men ibland blev tillgången pressad.
– Vi fick ganska snabbt upp mer material från Jönköping. Sen kom det ju in från Askersund och ytterligare en depå. Alla hjälptes verkligen åt, säger han.
Just stämningen i depån blev speciell menar han. Det var barn på plats, vars föräldrar jobbade i depån, och även de kom och ville hjälpa till.
– Det blev som när det är en extraordinär händelse. Alla sluter upp och man hjälps åt.
Strax före klockan 10 på lördagen var Johan Wahlin hemma igen. Då blev det till att duscha och sova.
– Jag funderade när jag stod där om jag någonsin skulle göra det här igen. Men jag kommer att hjälpa till fler gånger, säger han.