Det både Thorvald och hans hustru Violet, sedan 23 år tillbaka, utstrålar kan få vem som helst att känna avund. De är så varma, omtänksamma och kärleksfulla – inte minst mot varandra.
– Vi mår bra tillsammans, säger Violet.
– Så länge vi gör det, tar vi dag för dag framåt och jag tycker om livet, fortsätter Thorvald.
Paret, som klätt upp sig fint trots att det ännu bara är tidig förmiddag, sitter nära varandra i soffan under kaffestunden.
Thorvald berättar om sin uppväxt i Göteborg, nära Slottsskogen, och hur roligt han hade med sina kamrater när de spelade handboll och fotboll ihop. Även friidrott provade han på som ung.
– Jag tror att jag var väldigt trygg, säger han.
Thorvald, som är döpt efter sin far, Tor Valdemar, utbildade sig så småningom till ekonom och 1970 kom han till Motala Verkstad där han blev kvar i 22 år.
Hur ser du tillbaka på ditt liv?
– Jag har haft det kanonbra. På Motala Verkstad hade vi några jobbiga år, men jag gick aldrig till eller från arbetet på dåligt humör, säger han.
Också privata tragedier som förlusterna av sin första hustru samt ena son har han lyckats hantera. Men att han skulle komma att bli förälskad igen trodde han aldrig.
Thorvald lärde känna Violet genom musiken, som är en viktig del av bådas liv. Till en början var de bara goda vänner. Men så en dag när de var i Linköping för att titta på lampor hände något. Violet stoppade plötsligt sin ena arm under hans där de gick.
– Det bara blixtrade till, säger Thorvald.
De fortsatte med lunch på restaurang Hamlet och det var första gången som paret satte sig nära varandra. Thorvald minns fortfarande vad som serverades.
– Stekt lax på bräda med pommes duchesse, säger han och ler.
Genom åren har paret ägnat många timmar åt att uppträda på olika tillställningar och de har samlat in åtskilliga hundra tusen kronor till förmån för utsatta barn och ungdomar.
Deras varma engagemang för Kärleksveckan i Motala, sedan 21 år tillbaka, håller i sig och de har tidigare uppmärksammats för detta.
Ni ger och ger, men får ni något tillbaka någon gång?
– Oh ja, säger Thorvald och nämner en spelning på en skola i Borensberg i dagarna där ett litet barn efteråt ropade: "Jag älskar er".
Paret Jangvik vårdar sin relation på ett speciellt sätt. De går upp tidigt och äter frukost redan halv sex. Sedan ber de en morgonbön och sitter i stillhet och funderar över sådant som är viktigt för dem. På så vis skapas ett inre lugn.
– Det blir en "vi-stund", säger Violet.
De bråkar heller aldrig.
– Vi har aldrig haft ett ont ord till varandra. En del säger att ett gräl rensar ut, men jag kan inte förstå det resonemanget, säger Thorvald.
Däremot kan han absolut bli arg ibland. Fast inte på Violet.
– Jag tycker inte om när någon säger något elakt om en annan människa.
Med ett piano i vardagsrummet har paret nära till musiken. Violet plockar fram noter och sätter sig tillrätta vid instrumentet. Thorvald som både sjunger och spelar munspel gör sig redo för att ge ett smakprov.
Kärleksveckan i all ära, men här tycks både kärleken – och musiken leva, alla dagar i veckan.
– Vi får vara redskap för något viktigt och det är en nåd att vi har kraften kvar. Det finns så mycket glädje och tacksamhet, säger Violet.
– Vi kör ett tag till, säger Thorvald Jangvik.