Paret har tidigare renoverat lägenheter som de i dag hyr ut på Vätterviksgatan i Motala. Att kasta sig in i stora projekt är därför inget som känns ovant. Just Klock-Gunnars hus hade de länge sneglat på och när han bestämde sig för att sälja fastigheten efter att ha bott där i 40 år, slog de till.
– Vi såg potentialen för lägenheter här, berättar Heléne medan hon visar oss runt på innergården där det i närmaste ser ut som en orkan dragit fram. Men Heléne ler oberört och säger att hon inte stressas av allt jobb som återstår. I stället ser hon framför sig hur allt kommer att bli i färdigt skick.
– Man måste tänka, här vill jag bo. Det är A och O.
Heléne berättar om de två våningar på 140 kvadrat vardera som kommer att hyras ut när allt arbete är klart i huvudbyggnaden. I den tidigare butiksdelen på bottenvåningen ska en ny affärsidkare in i mars nästa år, men vem det blir vill hon inte avslöja.
Huvudbyggnaden uppfördes 1884, och skicket visade sig vara bättre än väntat.
– Man har ju ingen aning om vad som döljer sig under huset, men det var superfräscht.
Samtidigt som Helene och Rickard vill renovera alla delar av fastigheten, med varsam hand, planerar de också för att skapa en blomstrande innergård med en liten fontän.
På gården finns också ett hus med en källare som tidigare använts som gaskammare och skyddsrum. Nu planerars det för en bar där som kan användas av slutna sällskap eftersom miljön, men bjälkar i taket, känns passande för ändamålet.
I ytterligare ett gårdshus har det funnits ett stall och spiltorna står ännu kvar. På övervåningen har det förmodligen förvarats hö eller spannmål.
Hur tänkte ni första gången ni var här?
– Vi kände en skräckblandad förtjusning, medger Heléne och ler.
Även här är det tänkt att bli bostäder på sikt. Totalt hoppas hon på elva lägenheter när samtliga hus renoverats klart.
Svårast i arbetet med att försöka återställa fastigheterna i originalskick har varit att det saknas tillräcklig dokumentation. Utifrån de bilder som hittats tror Heléne att fönsterkarmarna på det stora huset från början var svarta eller mörkt gröna. Mycket hjälp har Heléne och Rickard fått av arkitekten Per Dockson.
När det blir dags att iordningsställa det lilla huset på Drottninggatan, där det i dag finns en musikaffär och en loppis, hoppas Heléne på att få igenom sin önskan om en vinröd ton på fasaden. Hittills, säger hon, är maken och hon överens om hur de vill ha det.
– Vi har samma smak och visioner.