Av förundersökningsmaterialet framgår att polisen tillsammans med en annan kollega begav sig till den misstänktes lägenhet för att köra honom till sjukhus för vård. Kollegan har senare uppgett att "allting gick lugnt och sansat till" i lägenheten men att mannen under färden till sjukhuset började gråta och berättade att han inte mådde bra psykiskt. Väl på sjukhuset ska han ha uppträtt lugnt till en början. Men sedan ska han plötsligt ha tagit några steg fram mot en av poliserna och slagit henne rakt i ansiktet. Det ledde till att hon fick en näsfraktur, hjärnskakning samt blodvite. Direkt efter attacken sade mannen "förlåt".
Den misstänkte säger själv i förhör att han har väldigt dåliga minnesbilder av vad som hände vid det aktuella tillfället. Han har berättat att han innan avfärden till sjukhus hann ta en näve tabletter i lägenheten som sedan började verka i bilen. Han ska också ha fått en känsla av panik över den planerade vården av honom.
Enligt vittnesförhör med poliskollegan ska mannen strax innan han gick till angrepp ha bett om att få rymma. Han har också uppgett att han hellre ville sitta gripen hos polisen än att få vård på sjukhus.
På grund av dåliga minnesbilder av kvällen kan mannen varken erkänna eller förneka brott. Han hävdar dock att han känner djup ånger över det han gjort och att han har mått dåligt av händelsen en lång tid.
Den misshandlade polisen begär ett skadestånd på 10 000 kronor för kränkning.