Under lång tid renoverades Gamla Folkets hus. En byggnad som är byggnadsminnesmärkt och som betyder mycket för många. Samtidigt är det en byggnad som är lätt av avgränsa och som därmed är enklare att eventuellt sälja än andra byggnader som står på samma mark som exempelvis en skola.
På en lista från 2023 finns allt från bostäder till föreningslokaler och till och med ett kommunalhus. Dan Bernström, enhetschef för projekt och underhåll på kommunen, förklarar att i takt med att man bygger nytt och flyttar ihop enheter blir det lokaler över. Och till slut måste det tas beslut om vad kommunen ska ha kvar.
– Man ställer sig frågan om det är förenligt med kommunal kärnverksamhet att hyra ut en villa till en enskild? Förmodligen inte, säger Bernström som ett exempel.
Vissa byggnader på listan kanske känns mer naturligt att de ägs av kommunen.
– Vi har föreningslivet, där vi vill samverka på olika sätt. Då är lokaler det som ofta kommer på tal. Både stora idrottshallar för lagidrotter men också mindre föreningar som behöver någonstans att vara, säger Bernström och menar att då känns det mer naturligt att kommunen äger fastigheterna.
Men att göra sig av med byggnader är inte helt enkelt. Bernström förklarar att en del av dem finns på platser där det blir svårt att hyra ut till någon annan än som redan hyr.
– När ett sådant kontrakt går ut går det inte att sälja och då är frågan vad man ska göra istället. Det kan bli att vi till slut väljer att kontakta räddningstjänsten och be dem elda byggnaden. Det är det billigaste vi kan göra.
Samtidigt finns det också hus som ligger på enskilda fastigheter och som därmed är enkla att avgränsa och kunna sälja.
– Gamla Folkets hus är ett sådant exempel. Vi har alltid ägt det men inte förklarat varför. Det kan vara så att vi ska fortsätta äga, därför att det finns andra värden i det, säger han och stryker under att inga beslut är tagna.
Han fortsätter genom listan.
– En skola kan man förstå varför vi äger. Men varför vi äger gamla kommunhuset i Godegård kan vi fundera över. Men det står på samma mark som skolan. Ska man sälja det krävs en ny detaljplan, en oberoende värdering och sedan lägga ut det på marknaden.
En process som tar tid och kostar pengar och frågan är om det ens är lämpligt.
– Då kanske det kommer landa i att man väljer att riva, även om det kan upplevas, av de boende i Godegård, som vårdslöst, säger han.
Fastigheter kräver underhåll och hyresgäster har rätt att ställa krav. Det måste kosta mycket pengar?
– Ja, det gör det. Och vi är ingen värst bra hyresvärd heller, om man jämför med alla dem som har det som kärnverksamhet.
– Vi tar hand om skolor, förskolor, äldreboenden med mera. Men udda fastigheter får väldigt lite uppmärksamhet.
Och det innebär höga kostnader?
– Ja, det är alltid en ekonomisk risk, säger Bernström men anger inte summor utan förklarar att istället för att underhålla fastigheter så blir det ett felavhjälpande när det händer något.
– Och vi tvingas stoppa in pengar i fastigheter där vi egentligen inte vill stoppa in pengar.
Granliden i Tjällmo är också en fastighet som är avgränsad. Men det tidigare äldreboendet är stort, cirka 2200 kvadrat, och trots att det legat ute till salu länge så har man inte lyckats sälja det.
Det genomsnittliga byggnadsåret på alla de byggnader som kommunen äger är 1975. Något som speglar underhållsbehovet och även är bakgrunden till att kommunen både vill och måste titta på vilka de vill ha och vilka de inte behöver.
Har ni mycket skadegörelser på fastigheter som står tomma?
– Nej, det skulle jag inte säga, svarar Bernström och tillägger att där de anar att det skulle kunna ske tas ofta beslut om rivning relativt snabbt.
Utöver den lista som redan finns har han fått uppdraget att göra en ny genomgång. Vissa på 2023 års lista kommer att försvinna men han vet redan nu att andra kommer till.
– Ja, den blir nog dubbelt så lång kan jag tänka.