Bildningsnämndens ordförande Lotta Lexén (M) berättar att det är högst troligt att det kommer tas beslut om att starta en resurssskola i Motala. En skola för elever vars behov inte tillfredsställande kan mötas i den vanliga skolan.
Resursskola
Samverkan för Motala vill starta en resursskola för elever som behöver extra stöd, bland annat elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykosociala problem. För vissa elever räcker inte de satsningar som redan görs menar Lotta Lexén (M), bildningsnämndens ordförande.
– Då vill vi ge ännu bättre förutsättningar till den gruppen. Den ordinarie skolan kan möta dessa elevers utmaningar i mycket hög utsträckning. Men för en del behövs andra förutsättningar. Vi kan sätta samman personal med bäst kompetens för att stötta eleverna, och samla resurser till en specialanpassad skola, säger Lexén.
Just nu utreder bildningsförvaltningen hur skolan skulle kunna se ut och var den skulle kunna ligga. Resultatet väntas presenteras för politiken i augusti. Men redan nu avsätter den styrande majoriteten pengar i sin budget.
– De som behöver det kan söka dit, men inte vem som helst. Avsikten är tydlig: Ta hand om de här eleverna på ett ännu bättre sätt än vad vi kan göra i dag, säger Lotta Lexén.
Skolsatsning
Majoriteten vill ge en miljon extra till anpassat gymnasium.
– Även om antalet elever inte ökar i sig så ökar behovet hos de elever vi har, så det behövs mer resurser för att de ska kunna bedriva sin verksamhet ordentligt, säger Lotta Lexén.
Hur pengarna ska användas är upp till verksamheterna, men de skulle till exempel kunna räcka till knappt två tjänster.
Yrkesutbildning
Enligt Lotta Lexén är söktrycket på yrkesprogrammen stort redan i dag, samtidigt som arbetslivet efterfrågar mer kompetens.
– Vi säger inte exakt vilka gymnasieprogram som får det, men yrkesinriktning på gymnasienivå vill vi fokusera på. För både eleverna och för branscherna i Motala, säger Lotta Lexén.
Det skulle kunna bli aktuellt att rikta en del av satsningen till kommunens IM-program (introduktionsprogram för elever som inte uppnår gymnasiebehörighet) samt Komvux på gymnasienivå.
Majoritetspartierna vill satsa på kommunens yrkesprogram. Ännu står det inte klart exakt vilka program som skulle få ta del av satsningen, men det skulle till exempel kunna bli aktuellt att rikta en del till kommunens IM-program och Komvux på gymnasienivå. "Där ser vi också att det är bra att stötta upp med mer så kallade 'yrkespaket', att jobba mer yrkesinriktat så att man ökar chanserna för att komma ut i arbetslivet", säger Lotta Lexén (M), bildningsnämndens ordförande.
Mer till unga
Föreningsbidragen har legat på 5 miljoner under ett antal år. Nu vill Samverkan för Motala öka med 1,5 miljoner. Men exakt hur pengarna ska fördelas bland föreningarna kan Lotta Lexén i nuläget inte berätta.
– Men vi har tydliga riktlinjer för vad som premieras. Det är ju ungdomsaktiviteter, inte bara idrott, för det behöver inte vara rörelse. Du kan ägna dig åt vad du vill i föreningsform.
Samverkan för Motala vill höja stödet till föreningslivet i Motala och skjuta till 1.5 miljoner till föreningsbidraget. Kriteriet för att få bidraget är att det ska vara aktiviteter för unga.
Gratis larm
Majoriteten vill ta bort avgiften på 328 kronor för trygghetslarm. Det med avsikt att ingen ska välja bort tryggheten på grund av kostnaden. I dag har cirka 1380 personer i ordinärt boende (eget hem, seniorboende eller trygghetsboende) samt runt 400 personer i särskilt boende för äldre ett trygghetslarm.
–Det kan vara så att folk inte ansöker om det på grund av att man har så knappa resurser. Och det är ju dumt att det är så, säger Sara Ankarberg (L).
Sara Ankarberg (L) menar att ingen ska behöva välja bort trygghetslarm av ekonomiska skäl.
Ett trygghetslarm kostar 328 kronor om året. Det räknas idag in i maxtaxan för hemtjänst.
Mer i Borensberg
En mötesplats för kommuninvånare där de ska kunna få kommunal information. Så beskriver Marcus Lejonqvist (SD) det medborgarkontor som majoriteten vill införa i Borensberg.
– Det är tänkt som en miniservicecenter för Borensberg med omnejd där man ska kunna få hjälp. Vi är ju en stor kommun så vi måste möta upp invånarna över hela området, säger Lejonqvist.
I Borensberg vill majoriteten öppna ett medborgarkontor där invånarna i Borensberg kan få hjälp.
Borensbergs bibliotek menar Marcus Lejonqvist (SD) skulle kunna vara en möjlig plats för ett medborgarkontor på orten.
Marcus Lejonqvist, kommunstyrelsens förste vice ordförande i Motala, Sverigedemokraterna,
Var medborgarkontoret ska ligga är ännu oklart.
– Men det ska vara i någon kommunal byggnad. Vi skulle kunna tänka oss biblioteket till exempel, det skulle kunna vara ett bra alternativ.
Hur har man råd?
Enligt kommunalrådet Mark Henriksson (M) innebär Samverkan för Motalas budgetförslag att man når kommunens mål och går plus med 86 miljoner. Det är ett överskott på 2,5 procent. Men för att uppnå det behöver effektiviseringar för att spara in 20 miljoner göras under 2026.
Pengar
Vad skulle det kunna röra sig om?
– Jag tänker att vi är lite tidigt i processen än. Men vi har ett system som bygger på att vi har en ganska lång dialog och försöker hitta effekter. Vi har exempelvis en upphandlingsorganisation som handlar varor för 900 miljoner kronor per år. Kan man bli något effektivare där så ger det stora effekter, säger han och fortsätter:
– Sen har vi en omställning nu med lokaler kopplat till skolor, förskolor och annat. Där hämtar vi också in effekter.
Kommunalrådet Mark Henriksson (M) berättar att Samverkan för Motalas budgetförslag skulle ge ett överskott på 86 miljoner för 2026. Han ser också en rad områden där det går att göra effektiviseringar som skulle göra stora effekter för kommunens ekonomi.
Kan det bli aktuellt att ändra skatten?
– Vi kommer absolut inte höja någon skatt. Det kommer vi inte göra. Men tyvärr så ser vi inte heller att vi har möjlighet att sänka skatten i år, säger Mark Henriksson.
I augusti kommer fullmäktige att ta beslut om nästa års budget.