Elias Georges (S), oppositionsrÄd, tror att det kommer att finnas ett stort intresse för omrÄdet i Varamon nÀr detaljplanerna har vunnit laga kraft.
Kommunen hade rÀknat med att Lalandiaprojektet skulle ge intÀkter pÄ 71,7 miljoner kronor som skulle tÀcka kostnaderna. Kostnader som till januari i Är ligger pÄ 52,7 miljoner kronor. I summan ingÄr bland annat köp av juridiska tjÀnster för 2,1 miljoner och arbetet med detaljplaner pÄ 12 miljoner. En stor post Àr Àven de 22 miljoner kronor som betalades för Folkets Parks stugby. Dessa hoppades ge en intÀkt pÄ tio miljoner, men det blev bara 1,3.
â Man kan tycka att det hade varit önskvĂ€rt att fĂ„ de dĂ€r tio miljonerna sĂ„ som vi hade planerat, men jag tror att vi sitter pĂ„ guldkortet. Vi Ă€ger marken fortsatt och vi har rĂ„dighet över vad som ska göras, sĂ€ger Elias Georges (S), oppositionsrĂ„d.
Först nÀr projektet landat skulle det danska företaget köpa loss omrÄdet. Kommunen har inte fÄtt nÄgon medfinansiering eller stöd, varken regionalt eller nationellt. Det blir, för en kommun i Motalas storlek, sÄrbart nÀr tÀnkta projekt inte infrias, konstaterar han.
Trots de kostnader som kommunen nu stÄr med ser politikerna positivt pÄ upplÀgget.
â Alternativet hade varit att vi hade lĂ€mnat över rĂ„digheten, sĂ„lt marken i ett tidigt skede och dĂ„ hade vi suttit hĂ€r med precis det som folk har haft frĂ„getecken kring. Ăger Lalandia marken eller inte? Vi har drivit det hĂ€r sjĂ€lva och dĂ€rför gör det att vi stĂ„r nu hĂ€r med allting i behĂ„ll, sĂ€ger kommunalrĂ„d Mark Henriksson (M).
Borde Lalandia betalat planarbetet?
â Det Ă€r inte brukligt, tĂ€nker jag. UpplĂ€gget har varit som sĂ„dant att det Ă€r vi som tar fram de hĂ€r detaljplanerna och sedan kommer köpeskillingen regleras nĂ€r projektet landar.
Mark Henriksson (M), kommunalrÄd, Àr nöjd med det upplÀgg som kommunen och Lalandia kom överens om. Alternativet hade varit att sÀlja marken i ett tidigare skede, konstaterar han. "Vi har drivit det hÀr sjÀlva och dÀrför gör det att vi stÄr nu hÀr med allting i behÄll", sÀger han.
I Tegelviken planeras bostÀder pÄ kommunens mark, men dÀr stÄr en extern aktör för kostnaderna.
â Men i det hĂ€r fallet skrev man ett avtal och hela syftet med det var att den hĂ€r projektkalkylen skulle, nĂ€r projektet var klart, bli en positiv kalkyl för Motala, sĂ€ger Mark Henriksson.
â Detaljplanekostnaderna kommer vi rĂ€kna hem nĂ€r vi sĂ€ljer marken, fyller Elias Georges i.
Ser ni nÄgon risk att det ska bli likadant med nÀsta aktör?
â NĂ€sta steg Ă€r att vĂ„ra detaljplaner ska vinna laga kraft. DĂ„ blir det betydligt enklare att hitta projektörer, sĂ€ger Mark Henriksson och utvecklar:
â Det som skulle kunna förhindra dĂ„ Ă€r vĂ€l nĂ„gon bygglovsprocess, men har man antagna detaljplaner Ă€r bygglov betydligt enklare att fĂ„ igenom sĂ„ jag ser inte riktigt den kopplingen.
Lalandia beslutade sig i januari i Är för att inte etablera sig i Motala. En del i beslutet handlade om osÀkerheten kring projektets framkomlighet och den lÄnga process som varit.
Har kommunen gjort nÄgra misstag?
â Det vi har stött pĂ„ problem i Ă€r vĂ„ra detaljplaner, som gör att processen har tagit lĂ„ng tid. AffĂ€rsuppgörelsen med Lalandia Ă€r en intern uppgörelse, men det som har satt kĂ€ppar i hjulet Ă€r de lĂ„nga ledtiderna som har gjort att projektet har dragit ut pĂ„ tiden.
Mark Henriksson menar att kommunen omgÄende förstod att omrÄdet var "utmanande", men att man tog kontakt med lÀnsstyrelsen och andra instanser samtidigt som man försökt att ta fram bra detaljplaner. Han lyfter ocksÄ att det, under resans gÄng, kommit nya EU-direktiv kring exempelvis artskydd.
â Det Ă€r svĂ„rt för mig att sĂ€ga om man har gjort allting fullt ut, men utifrĂ„n den kunskap och de antaganden som fanns nĂ€r detaljplanerna togs fram Ă€r jag övertygad om att man gjorde ett bra jobb, sĂ€ger han och tillĂ€gger:
â Sedan finns det alltid en möjlighet att man överklagar och domstolar prövar.
Borde man ha tagit höjd för överklaganden i kalkylen?
â Det Ă€r svĂ„rt att göra, tĂ€nker jag. SĂ„ jobbar vi nog aldrig. Man gĂ„r in med antagandet om att detaljplanerna Ă€r genomarbetade och ska vinna laga kraft. Sedan kan det alltid uppstĂ„ och dĂ„ fĂ„r man rĂ€kna in det i exploateringskalkylen.
Nu pÄgÄr nya detaljplanearbeten, vilket berÀknas kosta upp emot en halv miljon ytterligare. Men enligt kommunalrÄd Mark Henriksson (M) Àr det inget alternativ att avsluta arbetet nu.
Mark Henriksson konstaterar att det Ă€r lĂ€tt att vara efterklok â och att man bör vara ödmjuk inför det.
â I ett tidigt skede gick man in och gjorde vissa stĂ€llningstaganden kopplat till rivningar och utförsĂ€ljningar av stugor och sĂ„dant. Hade man vetat att processerna skulle bli sĂ„ hĂ€r lĂ„nga kunde man ha vĂ€rderat det pĂ„ ett annorlunda sĂ€tt.
Han har dock "full respekt" för att politikerna dÄ agerade som de gjorde nÀr intentionen var att huvudanlÀggningen skulle stÄ fÀrdig under 2021. UtifrÄn den aspekten blev delbesluten logiska, menar han.
Han och Elias Georges tror att det framöver kommer att finnas stort intresse för omrÄdet. Nu pÄgÄr nya detaljplanearbeten, vilket berÀknas kosta upp emot en halv miljon ytterligare. Men Mark Henriksson fastslÄr:
â Vi fĂ„r inte glömma att kalkylen rĂ€knar med intĂ€kter pĂ„ 71 miljoner. Vad som hĂ€nder framĂ„t nu, nĂ€r vi slĂ€pper marken⊠Jag tĂ€nker att 71 miljoner rĂ€cker nog inte till dĂ„.