Kristoffer Norrfjäll var med familjen och kollade in nyöppningen av det nya stationshuset. Självklart passade han på att ta med sin son Hannes in i båten, där han fick provsitta stolarna.
– Jag har varit här sedan jag kunde gå med i sällskapet, vilket är för ett år sedan eftersom det är 16-års gräns, säger Jonathan som just nu visar upp en av Sjöräddningens båtar.
Att han ville engagera sig trots sin ringa ålder kommer från ett par händelser genom åren.
– Jag och min pappa har blivit drivandes med båten två gånger när vi haft problem med båtmotorn. När vi fick hjälp av Sjöräddningen fick jag upp ögonen för dem eftersom de gör ett viktigt och spännande arbete. Jag kollade upp möjligheten att bli sjöräddare, gick på ett introduktionsmöte och sen har det fortsatt. Efter ett år som elev är jag snart färdig med utbildningen, säger han.
Tillsammans med Meja är duon yngst av de 35 personer som nu arbetar ideellt inom Vadstena/Motala. Men det finns ännu begränsningar i vad de får och inte får göra – som att köra båtarna.
– Det krävs flera utbildningar för det, men det längtar vi till att göra, säger Jonathan med ett leende.
Men trots det är de inte sysslolösa. Han berättar att det varit många larm nu under juni.
– Bara förra veckan hade vi ett 10-tal larm. Allt från batteristrul, till lättare sjukvårdslarm och skogsbrand. Det är högsäsong nu fram tills augusti, sen blir det mer att göra när isen kommer, säger han och pausar.
Hur fungerar det med utryckning när ni går i skolan?
– Vi har fått tillåtelse av rektorn att lämna skolan när vi har jour var fjärde vecka. Jag är här på 10 minuter om jag tar min epa, förklarar Meja som trivs i sin nya roll.
– Det känns bra att kunna hjälp till, säger hon.
Det är en solig sommardag och allt fler besökare anländer för att ta en titt på de olika båtarna eller för att ta en lättare fika. En av dem som är på plats och som varit involverad i verksamheten i elva år är Johan Weber, numera stationsansvarig på Sjöräddningssällskapet Vadstena/Motala.
Han berättar att arbetet med det nya sjönära stationshuset påbörjades under 2022. Byggnationen har enligt honom kostat under fyra miljoner att färdigställa och finansieringen har till stor del skett genom sponsring och gåvor, även om pengarna inte räckt fullt ut för att täcka kostnaden för byggnationen.
– Vi har fått viss hjälp av Sjöräddningssällskapets organisation för att kunna färdigställa stationshuset, konstaterar han.
Att bygget äntligen är klart har många positiva fördelar för verksamheten.
– Vi kan bli mycket snabbare och effektivare nu när vi har allt material och alla båtar samlade under ett och samma tak. Vi har även rymliga lokaler för utbildning, omklädningsrum, kök och torkrum för kläder, säger han.
Ökar stationen möjligheter att rädda liv?
– Det skulle jag säga, framför allt vintertid när tidsaspekten är så viktig för oss att snabbt komma iväg.
Hur väl känner allmänheten till vad ni gör?
– De flesta känner till oss, men många vet inte att vi är helt ideella och drivs utan statliga medel. Vår verksamhet går runt av medlemsavgifter, sponsring och donationer, säger han.
Men trots att de är sjöräddare vid sidan av sina ordinarie jobb menar han att betalningen och glädjen inte kan mätas i pengar när någon räddas från en allvarlig situation.
– Det är en obetalbar känsla, konstaterar Johan Weber.