De äger sina egna lokaler och det finns plats att expandera när behovet kommer.
HFSAB, eller H Folke Sandelin AB, har sin verksamhet på Dynamovägen. På väggen hänger en stor skylt med texten ”Årets Motalaföretag 2009”. I entrén står statyetten av Baltzar von Platen och ett foto från prisutdelningen. Joachim Seitz, vd, och Anders Arnell, ekonomichef, säger att det var innan deras tid. Men de tycker att det är roligt att visa att företaget fått utmärkelsen.
Vi slår oss ner på vd-kontoret och Joachim Seitz börjar berätta.
– Företaget har funnits sedan 1958 och startade i Stockholm, börjar han och förklarar att man valde Motala för att Motala Verkstad var deras leverantör, den enda.
2008 flyttade de till egna lokaler och kopplingen till Motala Verkstad finns inte längre kvar. Men de har fortfarande en stor del andra lokala företag som underleverantörer.
HFSAB tillhör en väldigt nischad bransch.
– När du tänker efter, hur mycket vet du om kabeltillverkning? Du vet att det finns ström i uttaget där, men få vet något om kabeltillverkning.
Det är just den branschen som Motalaföretaget finns i. I produktionslokalerna byggs maskiner för kabeltillverkning, eller egentligen kabelmantling. Maskiner som lägger en skyddande mantel av bly runt kablar som i sin tur är till för att föra energi från stora vindkraftparker till havs och på land, mellan länder, inom oljeindustrin och mycket mer. Högkvalitativa maskiner som ska klara att gå i dagar och veckor för att kablarna ska bli så långa som möjligt då varje skarv innebär en risk för avbrott.
– Den längsta kabeln just nu går mellan Storbritannien och Norge, vilket är 800 kilometer. Det finns långt gångna planer på en som är betydligt längre, mellan Storbritannien och Marocko, en sträcka på 3500 kilometer, säger han och tillägger att om de skulle få ordern på en maskin till det projektet skulle det betyda väldigt mycket för dem.
En modell av en kabel visar ledaren i mitten och manteln av bly längst ut, vilket senare skyddas av ett lager av plast.
De tar fram en liten kabelbit för att visa hur det ser ut. Längst in ligger ledarna som är skyddade med ett lager av plast och utanpå dem blymanteln.
– Man kan tänka att när det ligger ett lager av plast så är det tätt och vattnet kan inte komma in. Men det händer att det tränger igenom och då måste man ha något som skyddar kabeln. Det gör man med bly då det har unika egenskaper som lämpar sig bäst. Speciellt när det gäller sjökabel och vi talar om flera hundra kilometer kabel, då måste det vara säkert och inget får gå fel, säger Joachim Seitz.
Utanpå blylagret läggs ytterligare ett lager av plast för att bly inte ska läcka ut i exempelvis havet.
En bild från microskopet visar strukturen, och därmed kvaliteten, på blyprovet.
I huset har de produktion, montering, design och testning. De levererar, monterar och underhåller maskiner i, bland annat, Nordamerika, Asien, Mellanöstern och Europa.
– Vi säljer maskiner globalt. Vissa kunder har vi lång historik tillsammans med, andra är nya. De flesta kablar som går mellan länder som Norge och Storbritannien, Tyskland och Sverige, är tillverkade i maskiner från oss. Vi är relativt unika i vår bransch, säger Joachim Seitz.
Samtidigt har marknaden förändrats.
– Tidigare har Ryssland varit en stor kund, och då handlade det om speciella maskiner för oljeindustrin. Cirka 25-30 procent av vår marknad var i Ryssland men den försvann över en natt. Med tanke på rådande situation kan vi inte heller skicka reservdelar eller utföra underhåll på maskiner där.
Kriget påverkar också tillgången på stål.
– Stålverket i Mariupol, i Ukraina, var det största i Europa och när det försvann påverkade det. Det har blivit en brist på stål vilket påverkar leveranstiderna från våra leverantörer till oss, säger Joachim Seitz och tillägger att priset också ökat.
"Vi säljer maskiner globalt. Vissa kunder har vi lång historik tillsammans med, andra är nya", berättar Joachim Seitz.
Men trots det är man inte oroliga på HFSAB. Marknaden förändras och genom grön omställning ökar efterfrågan på kablar för transport av förnybar energi.
– Vi ser att vissa av kabeltillverkarna bygger ut nu och planerar på lång sikt för sin verksamhet. Maskiner är en stor investering, säger Joachim Seitz och fortsätter:
– Vi väntar ett antal ordrar i år och vi ser att det är en boom på gång, nästa år och framåt. För oss innebär det att vi måste anställa fler. Vi behöver ytterligare personal för att kunna leverera de maskiner som vi förväntas få ordrar på.
Planerna är flera nyanställningar inom ett par år, inom utveckling, produktion och driftsättning. Men att hitta rätt kompetens är inte enkelt.
– Det är svårt att hitta teknisk personal, inte bara i Sverige utan i hela Europa.
Idag är de cirka 20 anställda varav absolut flest män. Joachim förklarar att de önskar att det var mer jämställt.
– Men när vi söker ny personal så är det ytters få kvinnliga sökande, säger han och menar att det är samma för teknikföretag i de flesta länder.
Ett galler i bly till batterier, en produkt och bransch som HFSAB är på väg in i.
Samtidigt som de ser att efterfrågan på maskiner för kabelmantling ökar satsar de på ytterligare en marknad.
– En procent av allt bly används i kablar, vilket är vår verksamhet för tillfället. 85 procent används i batterier och vi vill bli en del av det med våra maskiner. Vi vet att med hjälp av vår teknik på batterisidan kan vi minska både klimatpåverkan kring produktionen i batteritillverkningen samt bidra till mer högkvalitativa blybatterier, säger Joachim Seitz.
– Vi har sålt en maskin och har förfrågan på ytterligare en, samtidigt som vi fortfarande gör mycket tester och utveckling.
"Motala är ingen stor stad men det finns fördelar för oss" säger Joachim Seitz, vd på HFSAB eller H Folke Sandelin AB.
Under en period ägdes HFSAB av ett kanadensiskt bolag men i början på 2000-talet köpte den dåvarande ledningsgruppen tillbaka bolaget. Några år senare, 2013, såldes företaget till Niehoff Gruppe i Tyskland vilket också är förklaringen till en tysk vd konstaterar Joachim Seitz med ett leende.
När han får frågan om det finns någon fördel för dem att företaget finns i Motala lutar han sig bakåt i stolen och börjar berättar om ett företag i USA. De tillverkade jordbruksmaskiner men hade inga bekymmer med att hitta duktig personal, trots att de låg "in the middle of nowhere". För i området fanns lantbrukare som var vana att jobba med sina händer och duktiga på idéer och lösningar för att de kunde sina bilar och maskiner.
– Motala är ingen stor stad men det finns fördelar för oss. De som finns här är "duktiga på att använda sina händer och komma fram till lösningar", och det är bra för oss. Och vi är stolta över att ha en fantastisk personal som hjälper till att driva företaget framåt.
De flyttade in i lokalerna på Dynamovägen 2008 och ett år senare kunde skylten med "Årets Motalaföretag" sättas upp.
Skylten på väggen med årtalet 2009 hänger kvar och på frågan om de gärna tog emot en ny utmärkelse finns ingen tvekan, även om de vet att konkurrensen är stor.