Motalamusikern ger sig in på nytt spår med nya albumet

– Det var länge sedan jag gjorde någonting i den stilen.

Svensson, känd som Lilla ensamma hjärtat, berättar om bakgrunden till skivan.

– Jag har skrivit låtar i hela mitt liv i stort sett och har många färdiga och halvfärdiga, både på svenska och engelska. Nu när det är corona och man inte spelar så mycket ute tyckte jag att det är dags att samla ihop några av dem och skriva några nya.

På skivan är språket engelska. Han har sjungit på svenska tidigare men tycker det var synd att de engelska låtarna skulle bli liggande i ofärdigt skick.

Skivan är den första i en serie. Dock heter skivan "C´est Fini", vilket är franska och betyder "det är slut".

– (skratt) Ja, det blir lite motsägelsefullt kanske ! Man kan säga att "det är fullbordat" också, säger Jocke Svensson som ser den som ett större projekt där han försöker slutföra väldigt mycket av det han har skrivit tidigare. 

– Så det får väl bli en "C´est Fini volym 2" kanske sedan, skrattar han.

Motalaartisten Jonnie Andersson spelar gitarr på en låt, i övrigt spelar bara Jocke Svensson på albumet.

– Ibland är det kul att använda den metoden, att spela allt själv. Det är mest akustiska instrument, akustisk gitarr-baserat, så det är inte så avancerat. Och ibland är det jättekul att spela med ett band, det blir två olika sätt att skapa på, säger Svensson och fortsätter:

– Med ett band är det interaktionen med andra musiker som skapar stämningen. När man spelar in själv är det mer som att måla en tavla tycker jag, att man lägger på alla färger själv och avgör vad som ska vara med och vad som inte ska vara med.

På tidigare skivor var det "ganska producerat och ganska arrangerat" 

– Nu ville jag hålla det enkelt med sången och texterna i centrum.

Kommande album blir i samma stil uppger han.

Låtarna handlar mycket om "de tunga ämnena i livet" : döden, livet och kärleken.

– En del av låtarna har inspirerats av tomheten man känner omkring musiken och coronan som gör att det blir så tyst i världen när musiken inte kommer fram.

Jocke Svensson påpekar att det är tufft för de som lever på musik.

– Och även för oss som spelar vår egen musik utan att leva på det är det en tomhet när man inte kan arrangera konserter och nå ut till en publik.

I höstas hann han och andra Motalaartister ha en riktig konsert.

Förhoppningarna för skivan är:

– Att folk lyssnar på den, tycker om den och känner sig lite berörda av låtarna.