Mellan 2006 och 2016 fanns det ett tillstånd för naturgrusbrytning i Dansby, norr om Motala. Sedan dess har inget nytt tillstånd getts och täkten har efterbehandlats, men nu kan det åter bli en aktiv naturgrustäkt.
Redan 2020 kom ett avgränsningssamråd från Brogårdsand AB, som en del i processen för att senare söka tillstånd att bryta grus i Dansby.
– Det kom lite som en käftsmäll, säger Sara Iinatti Brengdahl, som bor granne med fastigheten där den gamla grustäkten ligger.
Hon och maken Martin Iinatti Brengdahl köpte ett gammalt torp 2018 och har sedan lagt mycket både tid och pengar på att renovera, med målet att omvandla huset från fritidsbostad till året runt-boende. För ett år sedan föddes dottern Lo, och den nybildade familjen har stora framtidsplaner för huset och den stora trädgården.
Men nu råder ovisshet, och paret Iinatti Brengdahl har satt alla ytterligare investeringsplaner på paus. Efter en utdragen process, med ytterligare ett samråd, har Brogårdsand AB nu ansökt om täkttillstånd hos mark- och miljödomstolen i Växjö.
I Dansby finns en särskild typ av grus, som det enligt Brogårdsand råder brist på, så pass att vissa kunder behöver importera från utlandet. Företagets förhoppning är att få tillstånd för grusbrytning i 20 år.
– Det är kanske de 20 år vi har tänkt bo här, så det känns inte så roligt, säger Martin Brengdahl.
Historiskt har det varit en stor del fritidsbostäder i området, men på senare år har det blivit allt fler året runt-boende. Det har också märkts på reaktionerna från närboende.
Upp emot hundra personer har skrivit under en namninsamling med rubriken "Nej till naturgrustäkt i Dansby". Namninsamlingen startades av Camilla Holta, som bor i en annan del av området, men också i närheten av grustaget.
– Jag vill göra allt jag kan för att förhindra att de kommer hit och bryter grus. Och om de ändå kommer vill jag ändå kunna känna att jag gjorde vad jag kunde, säger Camilla Holta.
Framför allt tror hon att en aktiv grustäkt kan störa den idyll hon upplever att det är där hon bor.
– Att det är lugnt och skönt var en stor anledning till att jag ville bo här, säger hon.
Men det finns fler anledningar till att hon startade namninsamlingen – och till att många skrivit under. Roger Olofsson är närmaste granne med Camilla Holta, och var också först med att skriva under namninsamlingen.
– Det är många aspekter som oroar. Bland annat damm som flyger omkring, särskilt om det blåser, och andra störningsmoment med buller och trafik, säger Roger Olofsson.
Just den tunga trafiken är något familjen Iinatti Brengdahl oroar sig extra mycket över.
– Nu vet vi ju inte var de ska köra, men det är troligt att de använder vägen som går precis här vid vårt hus. Enligt företagets beräkningar är det runt 70 transportrörelser per dag. Det kommer definitivt påverka oss, säger Martin Iinatti Brengdahl.
Både Martin och Sara är dessutom "biolognördar" som de själva skämtsamt uttrycker det, och menar att en nyligen avslutad grustäkt är perfekt miljö för många hotade arter. Om täkten startas upp igen förstörs den miljön för till exempel vilda bin.
Sara och Martin Iinatti Brengdahl har skickat in synpunkter till Brogårdsand i samband med samrådet. Det har även Camilla Holta och Roger Olofsson gjort, precis som flera andra som bor i området.
– Vårt mål är att det inte går igenom. Det här är i mitt tycke ett tätbebyggt område, där det inte passar att bedriva en grustäkt, säger Roger Olofsson.
MVT har varit i kontakt med Brogårdsand AB och ställt en rad frågor om den planerade grustäkten, och den oro som uppstått. Vi fick inte svar på alla frågor, men i ett mejl bekräftade bolagets mark- och exploateringschef Katrina Lepschi Zettervall att de ansökt om täkttillstånd, samt besvarade några av frågeställningarna.
"Natur, trafik, buller och hydrologi är frågor som har utretts i arbetet med den ingående miljökonsekvensbeskrivningen inför ansökan. I ansökan ingår även en samrådsredogörelse för de synpunkter som inkommit under samråden. Nu är det upp till domstolen att bedöma de inlämnade handlingarna", skrev Katrina Lepschi Zettervall i mejlet.
Vidare skrev hon:
"Avslutningsvis så kan en grustäkt vara en viktig plats i den biologiska mångfalden, då det finns både djur och växter som trivs i den sandrika miljön såsom t ex backsvalor."
I ett sms från tidigare valde hon även att poängtera fördelarna med grustäkten, och varför företaget tycker det är viktigt att få tillstånd. Hon var dels inne på att råvarorna är samhällsviktiga, dels att det i så fall kommer minska klimatavtryck från transporter eftersom gruset då bryts närmare företagets kunder.
– Det finns mycket att vara orolig för. Men samtidigt vill jag lita på processen och att miljöprövningsdelegationen gör sitt jobb, nu när de ska pröva tillståndsansökan, säger Sara Iinatti Brengdahl, som själv har erfarenhet av att jobba med liknande frågor på Sydnärkes miljöförvaltning.
Hur ska ni göra om det blir en grustäkt här?
– Vi sitter lite fast. Det hade känts oärligt att sälja huset när vi vet vad som är på gång. Och sen om vi inte vill bo här på grund av täkten kommer väl ingen annan vilja göra det heller, så då sänks värdet. Det känns tråkigt, med tanke på hur mycket tid och pengar vi investerat i det här projektet, säger Sara Iinatti Brengdahl.
Ärendet ligger nu hos mark- och miljödomstolen i Växjö. Om de skulle godkänna verksamheten kommer Motala kommuns miljö- och hälsoskyddsenhet att bli tillsynsmyndighet. De har fått delta i det samråd som hittills varit, men vill i dagsläget inte yttra sig i frågan förrän de sett företagets miljökonsekvensbeskrivning. Först därefter kommer de att ta ställning utifrån miljöbalkens ramar.