Motalas skola ska vara "en skola för alla" enligt de styrande politikerna och är bakgrunden till nedläggningen av särskilda undervisningsgrupper och resursskolan Villa Ekenäs. Istället vill de sträva efter att alla skolor ska vara tillgängliga för alla elever och lovat att samtliga elever, även de med neuropsykiatriska problem som adhd och Asperger, ska få det stöd som behövs på den egna hemskolan.
– Vi jobbar på att öka tillgängligheten. Det handlar inte bara om den fysiska miljön utan att skapa en lärmiljö med struktur och utan störande element. Vi har redan genomfört ett pilotprojekt där vi mäter hur tillgängliga man är utifrån ett verktyg som kommer från Specialpedagogiska skolmyndigheten, säger elevhälsochef Kathrin Thomas.
Tidigt i våras gjordes en genomgång för bildningsnämnden av antalet elever som rektorerna anmält med omfattande frånvaro. Då fanns det cirka 70 elever anmälda med så kallad problematisk frånvaro, det vill säga så omfattande frånvaro att eleven riskerar att inte klara målen. Det var nästan en fördubbling mot höstens siffra på 34 elever. Någon koppling mellan nedläggningen av Villa Ekenäs och de särskilda undervisningsgrupperna ser man inte.
– Nej, väldigt få av dagens elever med problematisk frånvaro har koppling till grupperna. I dag är det andra anledningar till frånvaron, säger utredare Helena Berglund.
Med det tidigare upplägget kunde elever placeras i särskilda undervisningsgrupper när man inte längre klarade av situationen i klassrummet. I dag är det upp till varje skola att ordna en trygg lösning för dessa elever, men utan att eleven ska lämna hemskolan.
– Arbetet pågår med att skapa trygga undervisningsmiljöer på skolorna dit de här eleverna tillfälligt kan gå för att få sin undervisning och där det finns pedagoger som kan hjälpa dem, säger Kathrin Thomas.
Sedan flera år tillbaka jobbar skolan i Motala väldigt aktivt för att öka närvaron. Man har satt upp flera rutiner för hur man ska hantera frånvaro som blir väldigt omfattande eller systematisk, exempelvis om eleven alltid är borta vissa lektioner.
– Vi vill få koll så tidigt som möjligt. Varje månad har därför rektorerna och elevhälsan genomgångar av närvarostatistiken för att hitta det som sticker ut. Politikerna i nämnden följer också närvaron noga, säger Helena Berglund.
En del av de utarbetade rutinerna är en åtgärdstrappa (se faktaruta) om vilka insatser som ska tas till och i vilken ordning. När man nått toppen på trappan och de flera andra val är uttömda hamnar ärendet i ett samarbetsprojekt mellan skola, socialtjänst och psykiatrin kallat Nätet.
– Där kan vi sätta in kraftigare åtgärder och hjälpa hela familjen mer eftersom även bland annat socialtjänsten är inkopplad, säger Kathrin Thomas.
Man sneglar också på andra kommuner. I Norrköping har man exempelvis lyckats att öka närvaron genom ett team med olika kompetenser.
– Vi är jätteintresserade av deras arbete. De har involverat även fritidsverksamheten och verkligen utgått från det som fungerar. På så vis har många elever kunnat komma tillbaka, säger Kathrin Thomas.
En viktig del i närvaroarbetet handlar om insatser mot kränkningar. All skolpersonal är skyldiga enligt skollagen att anmäla kränkningar och rektorerna har i uppdrag att utreda dessa.
– Vi går igenom alla kränkningar som anmäls, ingenting släpps. Alla anmälningar följs också upp för att se så att eleven känner sig nöjd efteråt annars får vi jobba vidare, säger Kathrin Thomas.