Så vill kommunen minska klyftorna

Inte oväntat sticker miljonprogramområdena Charlottenborg, Ekön, Väster och Gamla stan ut när det gäller sämre socioekonomiska förhållanden. Med en större andel invandrare i utanförskap, fler bidragsberoende, lägre utbildningsresultat och högre arbetslöshet, för att nämna några parametrar i sammanhanget.

Utvecklingsstrateg Lena Henricsson, som arbetat med utredningen, varnar dock för att stigmatisera dessa områden. Istället vill hon understryka att segregationen faktiskt återspeglas överallt i Motala.

Som generella lokala problem nämns ungdomsgäng som ställt sig utanför samhället i en kringdrivande tillvaro, ett utbrett narkotikaproblem och en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet.

– Och lite överraskande bland det negativa är att långtidsarbetslösheten inom gruppen arbetslösa ligger så högt som 77 procent, nästan som rikssnittet, noterar Lena Henricsson.

Kartläggningen sker på statliga direktiv i kampen mot segregation. Motala kommun har för åren 2018-2020 fått 25 miljoner i statsbidrag till åtgärdsdelen. Hur det blir därefter är ännu, efter regeringskrisen, oklart.

– Kostnaden ska hela tiden ställas mot vad det kostar samhället att inte göra någonting. Det blir betydligt dyrare. Och det här är ett arbete som måste pågå i flera år, säger kommunalrådet Kåre Friberg (M).

Enligt kartläggningen finns även vissa plusvärden att bygga vidare på. Någon gängrivalitet har inte varit märkbar, inte heller på senare tid någon politisk extremism. Och som en direkt tillgång för sammanhållningen är det rika föreningslivet.

– Civilsamhället, där även näringslivet är en partner, har en viktig roll att spela, säger oppositionsrådet Elias Georges (S).

Åtgärderna ska syfta till att stävja boendesegregationen, öka samhällsservicen, förbättra skolresultaten, minska alla typer av arbetslöshet, stärka demokratin och bekämpa brottsligheten.

Konkret ska alla kommunens förvaltningar involveras. Polisens arbete att utveckla Charlottenborg ska även gälla liknande områden. Det pratas här om förebyggande insatser och kommunalt anordnade träffpunkter, exempelvis bibliotek, fritidsgård och idrottsanläggningar.

Även integrationen av ensamkommande unga behöver förbättras liksom samhällsorienteringen.

Vad gäller sysselsättningen hoppas Elias George på en fortsättning för de statliga extratjänsterna. Kåre Friberg menar att även kommunen har ett ansvar som stor arbetsgivare och nämner behovet av egna praktikplatser.