– En kund visar man och berättar för, en gäst tar man hand om, rättar Peter mig bestämt när jag tydligen uttrycker mig lite klumpigt.
Vi ses på hans arbetsplats för en pratstund eftersom jag vill veta mer om den här killen, som inte beter sig som de flesta andra säljare i Motalas butiker. Peters personlighet har gjort avtryck. Han har en jargong där han skojfriskt kommunicerar med kunderna. Det är inte bara hej och tack utan han har ofta en räv bakom örat medan kortläsaren registrerar köpesumman.
– Jag är rätt så social - funkar hyfsat med folk, säger Peter.
Samtidigt anser han, allvarlig för en stund, att magkänslan är viktig för att kunna känna av hur människor är. Alla uppskattar inte hans rättframhet, en del vill bara handla kvickt och gå vidare medan andra säger till honom att han skapar god stämning i butiken.
25-åringen har tidigare arbetat som kock i en miljö där såväl service som kvalitet var av stor vikt.
– Det var mycket trams med pincetten, skojar han och berättar om hur noggranna uppläggningar kombinerades med förståelse för vilka råvaror som passar ihop smakmässigt. Den erfarenheten har han nytta av även nu som säljare av drycker.
Var du lika sprallig när du först började jobba här?
– Jag var en version av mig själv då. Sedan har det blivit värre, säger Peter och skrattar.
Att se varje gäst, som han uttrycker det, bidrar också till en god stämning.
– Service är ett av de viktigaste yrkena vi har och som får människor att känna, men tyvärr är det ännu ett lågstatusyrke.
Peter blir bitvis allvarsam under intervjun och både tittar rakt på mig och bort ifrån mig när han ska klura ut vad han ska svara på alla frågor. Han medger att han är väldigt självkritisk när det gäller sådant som han kan och att han gärna analyserar det som händer omkring honom. Han älskar att vara vaken på nätterna då han kan få utlopp för sina kreativa tankar utan att bli störd. Inte sällan skriver han matrecept efter klockan ett på natten, efter att först ha lagat middag åt sig och sin sambo som jobbar sent inom restaurangbranschen.
Jag vet inte vad jag hade väntat, att Peter bara skulle vara rolig hela tiden. Fast då hade han kanske bara uppfattats som ytlig. Han märker av mina tankar och säger:
– Här inne är jag eftertänksam. Där ute skjuter jag mer från höften, som Lucky Luke.