Vid valspurten 2014 tävlade politikerna om att lova satsningar på mindre klasser, ökad trygghet och bättre ordning i skolan. I dag, 2017, vill Motalas grundskolechef Kristina Stenvall att man tänker om. Hon menar istället att stora skolor och större klasser ökar tryggheten och ger bättre studieresultat.
– Om du har en liten organisation och en liten enhet är det svårt att få resurserna att gå ihop. Då har du inte råd med specialpedagoger och annan kringpersonal. Det handlar också om att kunna erbjuda alla elever samma utbud och utnyttja lärarkompetensen, säger hon.
Med större klasser, exempelvis 32 elever på högstadiet, kan man vara tre lärare som delar på två klasser. Då klarar man sjukdomar bättre och slipper ta in vikarier argumenterar Kristina Stenvall. Effektiv användning av lärarresurser ger mer pengar till andra resurser. Större skolor och klasser ökar också chanserna till ett bredare utbud av exempelvis språk.
I dagsläget är det dock svårt att skapa större skolor och större klasser. Klassrummen är helt enkelt för små för att rymma 32 elever och ventilationen är för dålig. Istället är det en vision att ha när det byggs nytt.
– Att göra det på alla skolor skulle kräva stora ombyggnationer och där är vi inte i dag. Det vi kan göra är att öka samarbetet mellan skolorna. Men när vi ändå bygger om så kan vi skapa den flexibiliteten, säger Kristina Stenvall.
Mariebergsskolan är ett exempel på hur kommunen nu satsar på större skolor. Den går från att vara ett högstadium till att bli F-9-skola. Och där byggs möjligheten till större klasser.
– För låg- och mellanstadiet handlar det om möjligheten att ha klasser på 26-28 elever och på högstadiet 30-32 elever, säger Kristina Stenvall.
Även när man framöver tittar på Hällaskolan i Borensberg finns samma tanke.
Diskussionen om större klasser kan få föräldrar att oroas över stökigare klassrum och elever som inte blir tillräckligt sedda av lärarna. Men så behöver det inte bli enligt Kristina Stenvall.
– För ungefär tio år sedan gjordes en stor studie som visade att små grupper inte blir effektivare. Jag har också undervisat och jag hade 32 elever i mina klasser. Det har blivit en norm för mig, säger hon och fortsätter:
– När föräldrar ringer mig för att det är stökigt i skolan så gäller det mindre skolor, det är ytterst sällan som jag får samtal om sådant från föräldrar på de större skolorna.
Tvärtom menar Kristina Stenvall att elever i större klasser får större kontaktnät, fler chanser att hitta kompisar och därmed ökad trygghet.
– Trygghet finns inte alltid i det lilla, ibland kan det vara tvärtom, säger hon.
Hon menar också att större skolor och större klasser är en förberedelse för de utmaningar som väntar skolan när det lär bli allt svårare att få tag i personal. Det handlar om att effektivt använda lärarkapaciteten.
– Att det är 32 elever i klassen innebär ju inte heller att det är så många elever i klassrummet hela tiden. Organisationen ska ju tillåta att en lärare kan gå ifrån med en mindre grupp som behöver jobba enskilt ett tag. Det är ju också där som specialpedagogerna kommer in, säger Kristina Stenvall.
Större klasser och större skolor kan få tankarna att gå till att det skulle handla om ekonomi och försök att spara pengar. Men det tillbakavisar Kristina Stenvall.
– Det handlar snarare om ökad trygghet och kunskapsaspekterna. Men när det är för små klasser finns inte ekonomi för kringresurser, säger hon.
Men finns det några ekonomiska motiv i det här?
– Det är klart att det påverkar ekonomin, men det här handlar inte om att spara pengar, säger Kristina Stenvall.