Medielogiken som prĂ€glar individer frĂ„n barnsben sĂ€tter avtryck hos oss i form av normer och vĂ€rderingar som unga vill leva upp till. Den innebĂ€r att barn redan frĂ„n unga Ă„r lĂ€r sig om internet och hur influensers framstĂ€ller normer och vĂ€rden som frĂ€mst unga tar efter, som pĂ„verkas av den tertiĂ€ra socialisationen. Socialisations agenter Ă€r dĂ„ exempelvis influensers pĂ„ sociala medier som nĂ„r ut till en stor mĂ„lgrupp, som Bianca Ingrosso och Victor Leksell. Tjejer mellan 10â15 Ă„r har en större benĂ€genhet att ta efter dessa socialisationsagenter, dĂ„ det i denna Ă„lder blir mycket viktigt med förebilder eftersom bĂ„de kroppen och sĂ€ttet att tĂ€nka pĂ„ förĂ€ndras.
Vi har intervjuat en 15-Äring om hur hon kÀnner smalhets. Hon vill vara anonym, men svarar:
â Ja, det har jag. Jag kĂ€nner mig vidrig.
Publiceringarna pÄ sociala medier fÄr henne att inte mÄ bra. Det gör att hon inte lÀngre Àr lika social pÄ grund av rÀdslan över att bli dömd för sin kropp. NÀr man ser bilder pÄ influensers dÀr revbenen syns och de uppmanar till viktnedgÄng skapas komplex över hennes kropp, dÄ hon sjÀlv kÀnner att hon inte ser ut sÄ.
Med Ă„lder kommer ocksĂ„ mognad som skapar en förstĂ„else över mediernas verklighetsframstĂ€llning. Men trotts det pĂ„verkas mĂ„nga i pubertetsĂ„ldern, nĂ€r kroppen förĂ€ndras. Influensers framstĂ€ller ett idealsjĂ€lv om hur man bör se ut pĂ„ sociala medier. SĂ€ttet som influenserna lyfter fram normen över hur man bör se ut skapar det sĂ„ kallade idealsjĂ€lvet, som Ă€r en ouppnĂ„elig bild av dig sjĂ€lv. Det i sin tur kan leda till en för stor strĂ€van efter att bli âsmal som demâ, dĂ€rmed skapas ett destruktivt förhĂ„llande mellan bĂ„de kropp och psyke.
PĂ„ sociala medier idag florerar en term som kallas âpro-anaâ. Proâana Ă€r en subkultur som lyfter fram anorexi nervosa som en livsstil i stĂ€llet för ett sjukdomstillstĂ„nd, alltsĂ„ uppmanar trenden till ett extremt smalt ideal. Expressens krönikor Fanny SvĂ€rd skriver sĂ„ hĂ€r: âunder sommaren Ă„ker klĂ€derna av och kroppsbilderna upp pĂ„ Instagram. Nyligen har influensers framtrĂ€dande ryggrader och höftben fĂ„tt kritik för att uppmuntra till Ă€tstörningar.â
Vi frĂ„gar den 15-Ă„riga tjejen om hon hört diskussionerna om proâana.
â Ja, det har jag, svarar hon och tillĂ€gger att hon pĂ„verkas en viss del, att hon vill passa in och se ut som de som visas pĂ„ sociala medier.
NÀr SVT i september förra Äret intervjuade unga om smalhets i sociala medier berÀttade flera unga flera unga att de har uppmÀrksammat en ökad smalhets i sociala medier. Enligt inslaget finns det unga som blir pÄverkade sÄ att de gÄr och lÀgger sig hungriga pÄ kvÀllarna och att ungdomarna inte tycker att det hjÀlper att avfölja influensers dÄ innehÄllet sitter fast i hjÀrnan.
Algoritmer pÄverkar vad du fÄr upp i ditt Instagram-flöde, genom att hantera stora mÀngder information och sorterar ut detta utefter vad man söker efter mest pÄ medier. Detta gör att om man gÄr in och tittar pÄ en influenser som normaliserar smalhets, kommer personen fÄ upp fler som lÀgger upp liknande inlÀgg eller mer av samma person. Det blir alltsÄ svÄrt för yngre tjejer att pÄverka hur mycket de vill se av andras liv och hur mycket de vill bli pÄverkade pÄ grund av algoritmerna.
â Jag tror att vi unga, frĂ€mst tonĂ„ringar pĂ„verkas mest av smalhets. Man vet kanske inte vad som Ă€r en bra eller dĂ„lig förebild vid den Ă„ldern. Man vill vara som sin förebild, och Ă€r det en förebild som uppmanar om exempelvis viktnedgĂ„ng och smalhets blir dem mest utsatta, vi vill passa in och följa normer, sĂ€ger vĂ„r 15-Ă„ring och fortsĂ€tter:
â Jag tror man kan förhindra smalhets genom att inte prata om vad, hur mycket eller lite man Ă€ter och hur mycket man trĂ€nar. Man kan avfölja alla som man tycker pĂ„verkar en pĂ„ ett dĂ„ligt sĂ€tt sĂ„ de inte kommer upp i ens flöde.
MVT och Platengymnasiet har haft ett samarbete dÀr elever pÄ skolan arbetat med artiklar om aktuella frÄgor. Under kommande veckor publiceras elevernas arbeten.