Medielogiken som präglar individer från barnsben sätter avtryck hos oss i form av normer och värderingar som unga vill leva upp till. Den innebär att barn redan från unga år lär sig om internet och hur influensers framställer normer och värden som främst unga tar efter, som påverkas av den tertiära socialisationen. Socialisations agenter är då exempelvis influensers på sociala medier som når ut till en stor målgrupp, som Bianca Ingrosso och Victor Leksell. Tjejer mellan 10–15 år har en större benägenhet att ta efter dessa socialisationsagenter, då det i denna ålder blir mycket viktigt med förebilder eftersom både kroppen och sättet att tänka på förändras.
Vi har intervjuat en 15-åring om hur hon känner smalhets. Hon vill vara anonym, men svarar:
– Ja, det har jag. Jag känner mig vidrig.
Publiceringarna på sociala medier får henne att inte må bra. Det gör att hon inte längre är lika social på grund av rädslan över att bli dömd för sin kropp. När man ser bilder på influensers där revbenen syns och de uppmanar till viktnedgång skapas komplex över hennes kropp, då hon själv känner att hon inte ser ut så.
Med ålder kommer också mognad som skapar en förståelse över mediernas verklighetsframställning. Men trotts det påverkas många i pubertetsåldern, när kroppen förändras. Influensers framställer ett idealsjälv om hur man bör se ut på sociala medier. Sättet som influenserna lyfter fram normen över hur man bör se ut skapar det så kallade idealsjälvet, som är en ouppnåelig bild av dig själv. Det i sin tur kan leda till en för stor strävan efter att bli ”smal som dem”, därmed skapas ett destruktivt förhållande mellan både kropp och psyke.
På sociala medier idag florerar en term som kallas ”pro-ana”. Pro–ana är en subkultur som lyfter fram anorexi nervosa som en livsstil i stället för ett sjukdomstillstånd, alltså uppmanar trenden till ett extremt smalt ideal. Expressens krönikor Fanny Svärd skriver så här: ”under sommaren åker kläderna av och kroppsbilderna upp på Instagram. Nyligen har influensers framträdande ryggrader och höftben fått kritik för att uppmuntra till ätstörningar.”
Vi frågar den 15-åriga tjejen om hon hört diskussionerna om pro–ana.
– Ja, det har jag, svarar hon och tillägger att hon påverkas en viss del, att hon vill passa in och se ut som de som visas på sociala medier.
När SVT i september förra året intervjuade unga om smalhets i sociala medier berättade flera unga flera unga att de har uppmärksammat en ökad smalhets i sociala medier. Enligt inslaget finns det unga som blir påverkade så att de går och lägger sig hungriga på kvällarna och att ungdomarna inte tycker att det hjälper att avfölja influensers då innehållet sitter fast i hjärnan.
Algoritmer påverkar vad du får upp i ditt Instagram-flöde, genom att hantera stora mängder information och sorterar ut detta utefter vad man söker efter mest på medier. Detta gör att om man går in och tittar på en influenser som normaliserar smalhets, kommer personen få upp fler som lägger upp liknande inlägg eller mer av samma person. Det blir alltså svårt för yngre tjejer att påverka hur mycket de vill se av andras liv och hur mycket de vill bli påverkade på grund av algoritmerna.
– Jag tror att vi unga, främst tonåringar påverkas mest av smalhets. Man vet kanske inte vad som är en bra eller dålig förebild vid den åldern. Man vill vara som sin förebild, och är det en förebild som uppmanar om exempelvis viktnedgång och smalhets blir dem mest utsatta, vi vill passa in och följa normer, säger vår 15-åring och fortsätter:
– Jag tror man kan förhindra smalhets genom att inte prata om vad, hur mycket eller lite man äter och hur mycket man tränar. Man kan avfölja alla som man tycker påverkar en på ett dåligt sätt så de inte kommer upp i ens flöde.
MVT och Platengymnasiet har haft ett samarbete där elever på skolan arbetat med artiklar om aktuella frågor. Under kommande veckor publiceras elevernas arbeten.