Michael Hjelm, brandingenjör, menar att utrymningssituationen på Gnejsvägens serviceboende är otillräcklig. "Det saknas en utrymningsväg, hävdar vi. Bor man där ska man klara av att utrymma själv och det innebär att man behöver klara av att klättra ut för vår stege mot balkongen. Vi bedömer att alla inte klarar det och då är det inte ett skäligt brandskydd", säger han.
Räddningstjänsten förbjuder kommunen att driva serviceboende enligt LSS på Gnejsvägen. De anser inte att brandskyddet är tillräckligt.
– Det är utrymningssituationen som inte är tillräcklig. Det saknas en utrymningsväg, hävdar vi. Bor man där ska man klara av att utrymma själv och det innebär att man behöver klara av att klättra ut för vår stege mot balkongen. Vi bedömer att alla inte klarar det och då är det inte ett skäligt brandskydd, säger brandingenjör Michael Hjelm.
Varken verksamhetschef Maria Pernhage Billenius eller socialdirektör Pernilla Thunander håller med.
– Vi gör de brandskyddsåtgärder som vi ser att det finns behov av. Det finns till exempel spisvakt i lägenheterna och vi har gjort riskbedömningar ur utrymningsperspektiv för att vara medvetna om var och när vi behöver hjälpa och stötta personerna. Vi har personal som är i tjänst dygnet runt, säger Maria Pernhage Billenius.
Skulle en utrymning kunna ske på ett säkert sätt?
– Det går aldrig att säga i något hus och inte med någon individ, för vi kan aldrig veta exakt vad som kommer att hända med enskilda individer under en eventuell brand. Men vi har förberett och gjort allt förarbete vi kan.
Enligt Maria Pernhage Billenius är det inte samtliga brukare som nödvändigtvis skulle beröras av förbudet.
– De förbjuder verksamhet för brukare som inte kan utrymma själva. Det är inte samtliga. Det beror på hur man väljer att definiera ”kan utrymma själva”. Den dialogen har vi med räddningstjänsten.
Räddningstjänstens Michael Hjelm står bakom att föreläggandet inte nödvändigtvis behöver beröra samtliga brukare. Däremot framhåller han att det är en majoritet som faktiskt inte klarar av att utrymma på egen hand – och som därmed skulle beröras om beslutet vinner laga kraft.
– Verksamheten har gjort en inventering själva och man har kommit fram till att en stor andel inte klarar av att utrymma på egen del, av olika anledningar.
Hur definierar ni "utrymma själva"?
– Dels handlar det psykiskt om att man ska förstå att man behöver utrymma och att man ska kunna ta beslutet att göra det. Sedan är det att fysiskt klara av det. Om man är på fjärde våningen ska man kunna klättra ut från en stege fyra våningar upp och göra det själv, utan att någon hjälper en, säger Michael Hjelm.
Pernilla Thunander berättar att socialförvaltningen har diskuterat frågan om utrymning med räddningstjänsten. Hon förklarar att förvaltningen och räddningstjänsten inte gör samma bedömningar. Båda parter konstaterar också att deras lagstiftningar krockar med varandra. LSS-lagstiftningen säger att servicebostäder ska vara så lika en vanlig bostad som möjligt, men enligt räddningstjänsten behöver de ställa högre krav på brandskyddet än för vanliga bostäder.
Pernilla Thunander och Maria Pernhage Billenius bedömer serviceboendet som en "ordinär bostad". Det innebär att två av varandra oberoende utrymningsvägar krävs, men att räddningstjänstens stegutrustning kan godtas som en utrymningsväg.
Räddningstjänsten i sin tur bedömer att boendet bör ha en högre säkerhetsklassning. Då är deras stegutrustning inte längre okej att anse som en utrymningsväg.
– Då måste det finnas två dörrar direkt till det fria. Är det då på andra eller tredje våningen behöver det finnas trapphus eller utvändiga trappor. Säkra, så att man kan gå ner hela vägen, säger Michael Hjelm.
Socialförvaltningen har valt att överklaga räddningstjänstens beslut. Från räddningstjänstens sida ser man positivt på det.
– Hur de här lagstiftningarna förhåller sig till varandra tycker vi ska bli intressant att få prövat. Vilken nivå ska brandskyddet upp till, i den här typen av bostad som Gnejsvägen är? Vi ser positivt på att det tas en nivå till och testas, säger Henrik Josefsson, brandingenjör och arbetsledare hos räddningstjänsten Motala-Vadstena.
Henrik Josefsson, brandingenjör samt arbetsledare hos räddningstjänsten Motala-Vadstena. Det är räddningstjänsten som nu förbjuder Motala kommun att driva vidare Gnejsvägens serviceboende, med anledning av brandskyddet som de anser är bristfälligt.
Länsstyrelsen, som prövat räddningstjänstens beslut, har valt att avslå förvaltningens överklagan. Även det beslutet har överklagats, till förvaltningsrätten. Maria Pernhage Billenius och Pernilla Thunander framhåller att länsstyrelsen enbart har prövat brandlagstiftningen, inte sociallagstiftningen.
Enligt Pernilla Thunander är socialförvaltningen beredd att överklaga även förvaltningsrättens beslut, om de väljer att gå på räddningstjänsten och länsstyrelsens linje.
– Om man ska få ett sådant här ärende prövat är det viktigt att det kommer upp till högsta instans, säger hon och berättar att Motala kommun kommer att ta hjälp av en extern jurist.
Socialförvaltningen vill verka för att de boende ska kunna bo kvar på Gnejsvägens serviceboende. Enligt räddningstjänsten finns det åtgärder att vidta för att uppnå det brandskydd som de ställer krav på.
– För att bedriva den verksamhet som vi anser att det är i dag, då är det att bygga om boendet så att det motsvarar de krav som ställs. Det är fullt möjligt, men det kanske kommer att kräva utvändiga trappor eller loftgångar, säger Henrik Josefsson.
Pernilla Thunander menar att beslutet, om det vinner laga kraft, kan få stora konsekvenser.
– Det skulle innebära att vi inte får bedriva servicebostad i den formen, det vill säga lägenheter i ordinärt bostadsbestånd, säger hon.
Hon lyfter att det då hade behövt byggas nya servicebostäder som uppfyller räddningstjänstens verksamhetsklassning. De bostäderna skulle gå att likställa med en gruppbostad.
Investeringskostnaden för att ersätta kommunens servicebostäder har uppskattats till minst 280 miljoner kronor.
– Det är inte särskilt rimligt, varken ur ett ekonomiskt perspektiv eller ett markperspektiv. Vi ska hitta mark att bygga på också, säger Pernilla Thunander och fortsätter:
– Vi har svårt att tro att de som bor i de här boendena skulle kunna tänka sig att bo i en gruppbostadsform, för de klarar faktiskt en egen lägenhet.
Enligt Pernilla Thunander är socialförvaltningen beredda att överklaga räddningstjänstens beslut till högsta rättsinstans. Motala kommun kommer även att ta hjälp av en extern jurist i frågan. "Om man ska få ett sådant här ärende prövat är det viktigt att det kommer upp till högsta instans", säger hon.
I överklagan framgår det att en tvångsflytt, som skulle bli aktuell om räddningstjänstens beslut vinner laga kraft, hade inneburit "förödande konsekvenser ur ett mänskligt perspektiv".
– Vi är medmänniskor här. Vi är beredda att lyssna och har förståelse för att det är människor och deras hem som vi pratar om. Det är klart att man har en förståelse för det, men vi måste ytterst titta på brandsäkerheten och vi har bedömt att den inte är tillräcklig. Då behöver man vidta åtgärder för att lösa det. Hur man gör det är det socialförvaltningen som måste komma fram till, säger Michael Hjelm.