Faktum är att många inte känner till så mycket om borgerliga begravningar. Vad är en borgerlig begravning och hur går det till? Begravningsrådgivarna på Fonus Öst hjälper till att reda ut begreppen.

– En borgerlig begravning är en begravning som inte sker enligt Svenska kyrkans ordning, säger Peter Morén som arbetar på Motalakontoret.

Fortfarande är begravningar enligt Svenska kyrkans ordning det allra vanligaste, uppemot 85 procent i Fonus Öst:s område, men förändringar är på gång.

– Svenska kyrkan tappar medlemmar vilket gör att det blir en ökning av borgerliga begravningar, säger Peter Morén.

Begravningsrådgivarna träffar och stöttar de anhöriga som mist en familjemedlem, följer dem från första samtalet tills dess begravningen ägt rum.

Ibland kan det komma som en chock att den döde gått ur kyrkan.

– Om han eller hon aktivt valt att gå ur kyrkan bär man inte in personen i kyrkan igen, om inte de anhöriga väldigt gärna önskar det och får gehör från kyrkoherden. Oftast brukar det lösa sig, säger May Andersson som mestadels arbetar i Vadstena och Dal.

Begravningsrådgivarna har genomgått Peter Tryggs borgerliga certifieringsutbildning, men akten kan förrättas av exempelvis en anhörig, vän eller arbetskamrat.

– Fördelen med en borgerlig akt är att de anhöriga kan forma den precis som de vill ha den. Svenska kyrkan har en viss ordning att följa, men man kan som anhörig vara med och påverka akten till viss del, säger Stanley Nilson som tjänstgör i Mjölby och som när han förrättar borgerliga begravningar även brukar få i uppdrag att sjunga och spela gitarr.

Någon risk för att en akt skulle bli mer lik en show än en begravningsceremoni föreligger inte.

– Begravningsakten ska vara värdig med stil och bli till ett fint minne. Finns det önskemål om väldigt speciell musik kan man spela den på minnesgudstjänsten, det går alltid att hitta en variant som passar, säger May.

Var hålls borgerliga begravningar?

– Man kan vara varsomhelst utom i kyrkan; inomhus eller utomhus, hemma, i trädgården, i stugan på landet, på en plats som betytt något speciellt för den avlidne, svarar Peter Morén och fortsätter:

– Kommunen har skyldighet att hålla med en begravningslokal, ofta ett kapell.

Vid en borgerlig begravning förekommer för det mesta musik, diktläsning och det tecknas ett personporträtt av den döde med hjälp av minnen.

– Jag har varit med om att ha bildspel, nämner Peter.

Enligt vår svenska lagstiftning ska så långt det är möjligt den avlidnes önskan följas när det gäller utformningen av hur den sista vilan ska hanteras.

– Folk blir mer och mer medvetna och skriver ner sina önskemål, bland annat i Vita Arkivet, säger Stefan Hansson med Motala som arbetsort.

På kontoret arbetar även Hans-Erik Boodh som tjänstgör i Motala och Boxholm samt Åke Hovlund (bortrest vid MVT:s besök) som finns på plats i Borensberg, V Ny, Godegård och Fornåsa med flera orter.