Mannen ska initialt ha ringt upp kvinnan och sagt att hon hade förstört hans liv och att han nu skulle göra detsamma mot henne. Efteråt skickade han även flera hotfulla sms till kvinnan, som jobbade med ett ärende som ledde till stora konsekvenser för honom.
Enligt åklagaren ska mannen några månader senare ha hotat kvinnan igen. Kommunen fick då uppgifter från psykiatrin om att mannen sagt att han skaffat vapen.
Han förnekar brott, men har uppgett att han blev arg och besviken över det beslut kvinnan tog i sin tjänsteutövning. Han tyckte inte att hon var rätt person för sin tjänst. Mannen har också uppgett att han aldrig ringde hennes privata telefon, eller skickade hot via sms. "Han kan förstå att man kan bli rädd när man får sådana sms".
Vad gäller den andra åtalspunkten har mannen berättat att han sökte hjälp inom vården för att han var rädd för sina egna tankar och för att han sov dåligt. Han kommer inte ihåg något samtal om vapen, men det fanns tankar kring att skaffa ett och kanske skada sig själv. "Tankar som han kan ha berättat för läkaren i syfte att få hjälp".
Mannen hävdar att han inte haft någon avsikt att framställa hot mot tjänstemannen.
Tingsrättens bedömning är dock att det är ställt utom rimligt tvivel att han hotat kvinnan gällande den första åtalspunkten. Hon har utsatts för en sådan allvarlig kränkning att den berättigar henne till ersättning.
Åtalspunkt två ogillas av tingsrätten då åklagaren, mot mannens förnekande, inte kunnat styrka åtalet.