Vad heter landets högsta beslutande församling? Vilka stiftar lagar? Är det staten som har ansvar för polisen och kollektivtrafiken eller ligger det på kommunen eller regionen? Det är frågor hämtade från nationella prov i samhällskunskap i årskurs 9. Vi testade hur väl Motala och Vadstenas kommunfullmäktiges ledamöter klarade av att svara på totalt nio kryssfrågor från provet.
Resultatet var överlag gott. 73 procent av politikerna hade alla rätt eller bara ett fel. 15 procent av dem hade två fel.
En sammanställning av frågorna visar att politikerna har god koll på vilka ansvarsområden som ligger på kommun, region och stat. Att kommunen är ansvarig för sophanteringen är väl känt liksom att polisen är en statlig fråga. De statsvetare som vi låtit kommentera testet ser båda positivt på detta.
– Det här är ju frågor som de jobbar med själva så hade de inte haft koll där hade det varit anmärkningsvärt, säger Agneta Blom, docent i statskunskap vid Örebro universitet.
Den fråga som däremot var svårast för politikerna i de två kommunerna var den om att det är regeringen som ser till att de beslut som riksdagen tagit genomförs. Var tredje ledamot svarade fel och menade att det är riksdagens ansvar att genomföra beslut. En annan fråga som var tuff för politikerna var om det är regeringen eller riksdagen som stiftar lagar i Sverige. Var fjärde ledamot svarade felaktigt att det är regeringens uppgift. Johan Wänström, universitetslektor vid Linköpings universitet, menar att det här visserligen är saker som politikerna borde känna till men att det samtidigt inte är så enkelt. Han anser att det finns förklaringar till varför flera politiker trott att det är regeringen som stiftar lagar.
– De gör ju allt förarbetet, beställer utredningar och författar propositioner. Därför får man ha en viss förståelse för att politikerna tänker så, säger han.
Både han och Agneta Blom menar att ledamöternas kunskapsbrister om riksdag och regering speglar läget också hos allmänheten.
– Om du skulle gå ut på stan så skulle inte alla klara de här frågorna heller. Om vi kräver att politikerna ska kunna det här så ger det ett politikerförakt och vi riskerar att skapa ett elittänk kring vilka som kan vara politiker. Det ska ju inte bara vara de med högst betyg i samhällskunskap som kan bli politiker, säger Johan Wänström.
Det här är kunskaper som elever i årskurs 9 förväntas ha. Varför behöver inte politikerna kunna det?
– De flesta politikerna har aldrig haft de här proven i skolan. De kan inte förväntas läsa in de här kunskaperna för att skolans kunskapskrav görs om, det gör ingen annan, säger Johan Wänström.
Agneta Blom ser också en risk med att ställa för höga krav på de som blir politiker, men menar också att testet visar att de politiska partierna har ett viktigt arbete framför sig. De utbildar sina politiker och hon menar att testet visar att det behövs en fortbildning i hur det demokratiska systemet fungerar. De som är inne i det politiska systemet bör ha fått dessa kunskaper.
– Det här är ett samhälleligt problem. Om man får en ökad förståelse för hur systemet fungerar ökar också förtroendet för systemet och insikten om hur man påverkar. Där har politikerna en viktig roll. Om allmänhetens kunskaper ska öka är det viktigt att politikerna själva har kunskapen, säger hon.