Utanför regionhuset i Linköping trĂ€ffar vi vĂ„rddirektören Ninnie Borendal Wodlin. Tillsammans med vĂ„rddirektörskollegan Jessica Frisk fick hon för nĂ„gra veckor sedan uppdraget att minska Region Ăstergötlands personalkostnader med minst sex procent. Procentsiffran har dĂ€refter översatts till bĂ„de 600 miljoner kronor och 600 anstĂ€llda. Allt för att stoppa regionens ekonomiska blödning.
AnstĂ€llningsstoppet för all hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal, som trĂ€dde i kraft frĂ„n och med 1 november, Ă€r en av Ă„tgĂ€rderna för att minska personalkostnaderna â men det krĂ€vs fler. Redan antagna handlingsplaner har inte gett effekt.
â Det vi ocksĂ„ tittar pĂ„ Ă€r att bli oberoende av hyrpersonal. Vi har en politiskt fattad strategi om att minska beroendet till att utgöra maximalt tvĂ„ procent av vĂ„ra personalkostnader och vĂ„r tidsplan var att kunna nĂ„ det i slutet av 2025. Nu ser vi att vi behöver accelerera det arbetet sĂ„ att vi kan bli oberoende tidigare Ă€n sĂ„, sĂ€ger Ninnie Borendal Wodlin och fortsĂ€tter:
â NĂ€r den nya grĂ€nsen kan sĂ€ttas Ă€r nĂ„got vi analyserar just nu. Vi ska precis gĂ„ in i en riskanalys kring det arbetet och varje vĂ„rdcentrum jobbar med handlingsplaner för att se hur vi kan nĂ„ det mĂ„let snabbare Ă€n vi tidigare tĂ€nkt.
Ăr det nĂ„gra fler typer av Ă„tgĂ€rder som ni kollar pĂ„?
â I nulĂ€get Ă€r det framförallt anstĂ€llningsstoppet och de minskade hyrkostnaderna â men i uppdraget ingĂ„r ocksĂ„ lönekostnaderna för vĂ„r egen personal och om vi kan minskat övertidstimmarna. Summa summarum behöver vi bli fĂ€rre för att klara av ekonomin samtidigt som vi klarar av vĂ„ra uppdrag. DĂ€rmed mĂ„ste vi titta pĂ„ nya arbetssĂ€tt.
Antalet anstĂ€llda inom Region Ăstergötland har ofta lyfts fram som en av orsakerna till den ekonomiska krisen. Sedan januari 2020 har regionmedarbetarna blivit drygt 900 fler. NĂ€r vi ber vĂ„rddirektören redovisa inom vilka personalkategorier ökningen framförallt har skett ser siffrorna ut sĂ„ hĂ€r:
- + 400 undersköterskor och skötare.
- + 200 administrativ personal.
- + 200 paramedicinsk personal (till exempel arbetsterapeuter och fysioterapeuter).
- För övrigt "spridda skurar".
â Under samma period har vi minskat antalet sjuksköterskor med nĂ€stan 200. Det som har hĂ€nt Ă€r att man har försökt att kompensera antalet fĂ€rre sjuksköterskor med andra personalkategorier, för att upprĂ€tthĂ„lla vĂ„rden, och dĂ„ blir vi mĂ„nga fler anstĂ€llda. Det gĂ„r inte att ersĂ€tta en sjuksköterska med en undersköterska â det fungerar inte, sĂ€ger Ninnie Borendal Wodlin.
SÄ att locka tillbaka sjuksköterskor Àr ocksÄ en del av ert arbete nu?
â Ja, trots att vi har ett anstĂ€llningsstopp.
Hur ska det gÄ till?
â Det kan man frĂ„ga sig. Vi mĂ„ste fortsĂ€tta att jobba pĂ„ och trots det hĂ€r svĂ„ra lĂ€get fortsĂ€tta att vara en attraktiv arbetsgivare, dĂ€r en viktig del Ă€r att behĂ„lla de medarbetare och chefer som vi redan har. Men det Ă€r sjĂ€lvklart jĂ€ttesvĂ„rt kommunikativt. Vi mĂ„ste berĂ€tta om den ekonomiska krisen. Samtidigt vill vi ju att folk ska vilja jobba inom vĂ„rden.
Ett exakt slutdatum, för uppdraget att minska personalkostnaderna, finns inte enligt vÄrddirektören.
â Vi rapporterar hela tiden till regiondirektören. Jag ser det mer som ett kontinuerligt arbete men vi strĂ€var absolut mot en ekonomi i balans vid utgĂ„ngen av 2024. Arbetet kommer att fortgĂ„ under hela 2024, sĂ€ger Ninnie Borendal Wodlin.