Det kan bli lag på vattenskyddsområden

24 av de 68 dricksvattentäkterna i området saknar helt vattenskyddsområde. De har inget inrättat geografiskt område till skydd för att dricksvattentäkten inte ska riskera att förorenas med utsläpp. Inrättande av vattenskyddsområde ger dricksvattenförekomster ett direkt skydd genom föreskrifter med stöd av miljöbalken. Länsstyrelsen och kommuner kan inrätta vattenskyddsområden. I de fall vattentäkten enbart berör den enskilda kommunen är det kommunen som ansvarar för vattenskyddet.

I Östergötland utmärker sig sjön Boren i Motala kommun och Yxningen i Valdemarsvik. Båda är stora ytvattentäkter som försörjer tusentals kommuninvånare med vatten samtidigt som de saknar vattenskyddsområde. Ett större utsläpp av föroreningar i sjöarnas tillrinningsområden skulle få förödande konsekvenser för dricksvattenförsörjningen.

En del vattentäkter i området har vattenskyddsområde, men en del är inte uppdaterade på 20-30 år och fungerar då i praktiken inte som det är tänkt.

Idag finns inget lagstadgat krav att vattentäkter ska ha ett adekvat skydd. EU:s vattendirektiv syftar till att skydda vattentäkter och vattenkvalitet. Livsmedelverkets föreskrifter säger att vattentäkter som försörjer fler än 50 personer ska ha ett erforderligt skydd, men det finns inte specificerat vad detta skydd ska innebära. Detta gör att kommuner runt om i landet kan tolka det lite som de vill. Bristen på specifikationer kring vad skyddet ska innebära ihop med att det är en relativt långdragen process, med förhandlingar med markägare och berörda, har gjort att inrättandet eller revidering av vattenskyddsområden inte har haft högsta prioritet i kommunerna.

– Det finns ingen bindande skyldighet, men målsättningen bör vara att hellre förebygga än att behöva åtgärda, säger Susanna Hogdin, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Behovet av skydd undersöks nu i den statliga Dricksvattenutredningen som ska lämna ett slutbetänkande till regeringen senast den 29 april i år.

Utredaren ska analysera om behovet av skydd av vattentäkter beaktas i tillräcklig omfattning i kommunernas och länsstyrelsernas arbete. Dricksvattenutredningen undersöker också klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen.

Eftersom det idag inte finns något lagstadgat krav att vattentäkter ska ha ett adekvat skydd ska utredaren även analysera i vilken utsträckning det bör finnas en sådan skyldighet för befintliga och framtida vattentäkter.

– Sverige har en tradition av att skydda sina vattentäkter, säger Susanna Hogdin.