– Ju längre öster ut vi kommer desto värre är det kan vi nog säga. Även södra Östergötland har det väldigt torrt, säger Borring.
Alla länets lantbrukare har jätteutmaningar med torkan nu, men den som har djur står inför flera stora problem. Beten har torkat ned och många har börjat stödutfodra sina djur med förstaskörden av det som ska vara vinterfoder.
– Det är ett extremt kritiskt läge på det sättet.
Lantbrukare som i det läget tänker sig att slakta ut djur står inför nästa problem som innebär att det är svårt att hitta ett slakteri som tar emot mer djur nu, än det som redan är anmält för resten av 2018.
– Det frestar ju på mentalt på dem som jobbar att veta att man har den här situationen, att vi kommer att hamna i ett läge där det blir mer och mer brist på foder på gården.
På slätten syns effekten av torkan inte fullt ut för gemene man, men nu har första spannmålen skördats.
– Vi ser att det som mognar först nu är grödor som brådmognat. Det torkar upp och vissnar av för tidigt, säger han.
Det leder till att färre kilo spannmål skördas och lönsamheten blir sämre.
Även kvaliteten på skörden påverkas av torkan.
– Det finns ett samband mellan skörd och proteinhalt i grödan.
Proteinhalten ökar oftast när skörden blir lägre.
För en gröda som kvarnvete, som ska bli bröd, är hög proteinhalt positivt. Kvarnvete sås på hösten, men höstens regn och blöta åkrar innebar att inte så mycket kunde sås i höstas.
– Det gör att det är ovanligt mycket maltkorn som är sått på våren. Med maltkorn, som är sådan som används till öl, är det precis tvärt om. För maltkorns del får inte proteinet bli för högt och det blir det om skörden riskerar att bli nedtorkad och låg i år. Då kan proteinhalten bli hög.
Om proteinhalten är för hög kan kornet inte användas i ölproduktion utan blir istället djurfoder, vilket ger sämre lönsamhet för lantbrukaren.
– Det kan både bli lägre skörd och sämre kvalitet än det var tänkt.
Torkan har gjort att spannmålen i år är väldigt lågväxande och det i sin tur gör att det kommer att bli betydligt mindre halm i år.
Hur torkan kommer att påverka konsumenterna är inte helt klart. Även i övriga Europa har man haft besvärliga väderlägen med torka i norr och väldigt mycket regn i söder, så det kommer kanske inte finnas något spannmålsöverskott, i Europa, som kan importeras.
– Det kommer att bli en utbudsskillnad ändå. Det kommer nog vara en ny situation för svenska konsumenter och beslutsfattare, säger han.
Ett sämre foder gör också att mjölkproduktionen kan minska.
– En ökad import av mejeriprodukter är kanske inte är ett främmande scenario.
Torkan kan även få mer långsiktiga konsekvenser.
Om mycket djur slaktas ut under hösten och vintern på grund av foderbristen kommer det också få konsekvenser i form av att det kommer bli svårare att hålla betesmarker öppna nästa år.
– Det kan bli en effekt man på samhällsnivå behöver ha en medvetenhet om.
En stor vårsådd i år på grund av lite höstsådd ihop med lägre skördar av blivande utsäde i år kommer att leda till att samma utbud av olika sorter inte kommer att finns nästa år. Detta påverkar lantbrukarna även om konsumenterna kanske inte märker av det så väldigt mycket. Höstens blöta och årets torka kan få olika kedjereaktioner.
– Politiker behöver förstå det skarpa läge som kan komma framåt.