FlyktingfrĂ„gan kan bli en utmaning för Ăstergötland. HĂ€r ukrainska flyktingar i Karlskronas hamn i början pĂ„ mars.
NÀr vi trÀffar landshövdingen utanför lÀnsstyrelsens stora bunkerliknande hus intill stadsbiblioteket inleder han sjÀlv med en frÄga.
â Hur Ă€r det med ert tryckeri? I en krissituation nĂ€r internet Ă€r utslaget blir ju papperstidningen enormt viktig för informationsförmedling. Men dĂ„ gĂ€ller det att tryckeriet hĂ„ller igĂ„ng. Har det reservkraft och kan fungera Ă€ven vid strömavbrott?
Vi har inget svar pÄ stÄende fot, men lovar att ta reda pÄ hur det Àr med den saken senare.
NÀr vi kommit in i landshövdingens mötesrum (strikt fotoförbud!) börjar Carl Fredrik Graf att berÀtta om utmaningarna. Enligt honom kan man se tre: cybersÀkerhet, försörjning och migration.
â Det som Ă€r det stora för oss i det korta perspektivet, det Ă€r ju migrationsfrĂ„gan. Det Ă€r den mest akuta frĂ„gan och dĂ€r försöker vi medverka och samordna de olika aktörerna i lĂ€net, och kommunerna har gjort ett vĂ€ldigt bra jobb med att förbereda boende och annan nödvĂ€ndig service redan. Vi kan se en ögonblicksbild: den 22 mars fanns det 685 personer som sökt uppehĂ„llstillstĂ„nd i Ăstergötland enligt massflyktsdirektivet.
Det lĂ„ter som en lĂ„g siffra, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge Ă€r det svĂ„rt att ha en korrekt bild av hur mĂ„nga ukrainare som kommit till Ăstergötland. För att fĂ„ rĂ€tt till boende, skolgĂ„ng med mera mĂ„ste flyktingarna registrera sig, men de som exempelvis bor hemma hos vĂ€nner och bekanta Ă€r fria att vĂ€nta med registreringen och det gör att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ aktuella siffror.
â De flesta har ju ocksĂ„ kommit till södra Sverige och MĂ€lardalen.
Hur vĂ€l förberett Ă€r Ăstergötland för migrationen?
â Det beror helt pĂ„ hur mĂ„nga som kommer. Migrationsverket har tre scenarier: 27 000, 70 000 eller 212 000 flyktingar fram till sista juni. Nu ser det ut att kunna bli mellanlĂ€get â men det Ă€r ju stor osĂ€kerhet i de siffrorna. SĂ„ just nu verkar lĂ€get rimligt balanserat, men hur det ser ut i övermorgon Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga.
Carl Fredrik Graf har varit landshövding sedan 2018.
Om man som enskild vill hjÀlpa till med att ta hand om flyktingar?
â Det Ă€r inte helt okomplicerat. Men MSB och Migrationsverket har information om detta, man fĂ„r titta pĂ„ deras hemsidor.
Och vad Àr lÀnsstyrelsens specifika roll i detta lÀge?
â Vi har en samordnande roll som högsta civila totalförsvarsmyndighet. Dessutom har vi som uppgift att i likhet med övriga lĂ€nsstyrelser i landet förse regeringen med en lĂ€gesbild, kontinuerligt.
I den lÀgesbilden (daterad 22 mars) kommer lÀnsstyrelsen ocksÄ in pÄ en annan viktig frÄga: försörjningen. Företag med djurproduktion riskerar att drabbas i stor utstrÀckning pÄ grund av den ökade prisbilden pÄ foder, konstaterar man dÀr.
NÀr foderpriserna rusar i höjden drabbar det grisuppfödare och konsumenter.
â Det Ă€r naturligtvis orovĂ€ckande, och nĂ€r det gĂ€ller gödningsmedel Ă€r Ukraina och Ryssland rĂ€tt sĂ„ stora leverantörer. Det kan ju fĂ„ en pĂ„verkan pĂ„ oss framöver Ă€ven om vi inte handlar sĂ„ mycket direkt med de lĂ€nderna. Och el- och drivmedelspriserna Ă€r ocksĂ„ viktiga för oss, förstĂ„s. Vi Ă€r beroende av att transporterna fungerar.
Men det mest konkreta hotet mot Ăstergötland Ă€r enligt landshövdingen cyberhotet.
â Vad kan man göra dĂ€r som enskild? Man kan byta lösenord och anvĂ€nda bĂ€ttre lösenord. DĂ„ sĂ€ger cybersĂ€kerhetsexperterna att man kan minska fientlig pĂ„verkan. Och sĂ„ kan man tĂ€nka efter kring sitt beroende av digitala system. Jag mĂ€rker det sjĂ€lv, att jag behöver anvĂ€nda papper och penna mer Ă€n bara digitala verktyg.
Att byta lösenord Àr ett enkelt men viktigt sÀtt att hindra fientliga intrÄng.
Sammanfattningsvis, kan man sÀga att vÄr beredskap Àr god?
â Nja, "vĂ„r beredskap Ă€r god" Ă€r ett alldeles för nednött citat. Snarare vill jag sĂ€ga att vi har en bra samverkan mellan aktörer i Ăstergötland. Men vi kĂ€nner nog alla att den hĂ€r okĂ€nda faktorn, den man inte kan planera för, det Ă€r kanske den som kommer att intrĂ€ffa.
Med de orden Àr intervjun slut. Carl Fredrik Graf följer oss ut.
Utanför lÀnsstyrelsens lokaler gÄr det bra att fotografera. Men inte inuti.
Men hur var det nu med tryckeriets reservkraft? Senare samma dag ringer vi upp tryckeriet Pressgrannars vd Peter Ihre. Han ger raka besked.
â Nej. Det finns ingen reservkraft. Anledningen Ă€r enkel â det Ă€r alldeles för stora effekter det handlar om för att hĂ„lla igĂ„ng maskinerna. SĂ„na generatorer finns inte, inte ens pĂ„ lastbil. I Stockholm har man löst det sĂ„ att man dragit en reservsladd direkt frĂ„n tunnelbanan till tryckeriet i Akalla. Men vi har ingen tunnelbana.
Tunnelbana i Linköping â det projektet fĂ„r vi lyfta i nĂ€sta intervju.