â Intresset för bilar har funnits sen jag var en liten pojke, redan dĂ„ skruvade jag isĂ€r leksaksbilar för att se hur allt fungerade, sĂ€ger Markus Sörlin.
Nu stÄr hans första elbil snart helt klar i garaget, den första han sjÀlv konverterat frÄn en klassisk bensindriven Volkswagen Karmann Ghia frÄn 1967. Nu har den en elmotor och batterierna kommer frÄn Tesla.
â Jag Ă€lskar gamla klassiska bilar, men mĂ„nga lĂ„ter dem stĂ„ i garaget för att det Ă€r svĂ„rt att hitta rĂ€tt brĂ€nsle till dem. De kan krĂ€va blyersĂ€ttningsmedel eller sĂ„ Ă€r de i sĂ„ dĂ„ligt skick att de inte Ă€r körbara lĂ€ngre. Jag vill ge klassiska bilar ett nytt och hĂ„llbart liv.
PÄ tomten utanför à tvidaberg stÄr flertalet bilar, nÄgra med skyddspresenning över och andra utan hjul. I det prydligt stÀdade och rymliga garaget spenderar Markus mÄnga timmar. För tvÄ Är sen startade han företaget Sir M och valde att gÄ ner i arbetstid pÄ Saab dÀr han arbetar som ingenjör med produktutveckling.
â MĂ„let Ă€r att kunna göra det hĂ€r pĂ„ heltid och det verkar finnas ett intresse bland bilentusiaster runt om i vĂ€rlden. För mig finns det inget roligare, det Ă€r nĂ€stan en sorg nĂ€r ett bilprojekt börjar bli klart. Det Ă€r resan och utmaningarna dit som Ă€r inspirerande.
I ena hörnet av garaget hÀnger en kamera som dokumenterar alla arbetstimmar som görs pÄ bilen, filmerna lÀgger Markus sen ut pÄ sina sociala medier. NÄgra klipp har flera tusen visningar.
â Det Ă€r minst lika mycket för att sjĂ€lv kunna gĂ„ tillbaka och titta pĂ„, jag har börjat mĂ€ta mitt liv i hur mĂ„nga "gammelbilar" jag hinner rĂ€dda innan jag blir för gammal, sĂ€ger han med ett skratt.
Markus har jobbat pÄ bilen i 2 000 timmar och det Àr fortfarande ett par hundra timmar kvar innan den Àr helt fÀrdigstÀlld.
â Vi kommer att Ă„ka till bilmĂ€ssan i Elmia i april och visa upp tvĂ„ bilar varav Karmann Ghian Ă€r en av dem, den har en speciell plats i hjĂ€rtat.
Hur kommer det sig?
â Jag och min fru köpte den samma dag som vi gjorde det första ultraljudet och sĂ„g vĂ„r förstfödde. Vi hade en stor slĂ€pvagn med oss och Ă„kte direkt till VĂ€rmland för att hĂ€mta bilen efterĂ„t.
SÄ den Àr inte till salu?
â Nej, det Ă€r den inte, kanske om det erbjöds en riktig fantasisumma, sĂ€ger Markus.
Hur var det att köra den första gÄngen?
â Det var ett stolt ögonblick och kĂ€nslan nĂ€r man startade den och allt fungerade felfritt Ă€r svĂ„r att beskriva. Vi hade ingen motorhuv, rutor eller dörrar pĂ„ sĂ„ det var lite dragit, sĂ€ger Markus med ett skratt.
Hans fru à sa Àr ocksÄ ingenjör men inom rymdindustrin.
â Hon Ă€r vĂ€ldigt duktig pĂ„ det teoretiska, mycket bĂ€ttre Ă€n mig, och hon Ă€r vĂ€ldigt stöttande nĂ€r det kommer till min satsning.
Tidigare sysslade Markus mycket med dragracing och flyttade först frÄn Sundsvall till Linköping för att komma nÀra racingbanan pÄ Mantorp Park.
â Mitt bilintresse har aldrig svalnat utan bara bytt inriktning genom Ă„ren. Min förkĂ€rlek för klassiska bilar har dock alltid funnits dĂ€r och jag vill att de ska finnas kvar lĂ€nge. Det kommer komma en tid nĂ€r fossila brĂ€nslen inte lĂ€ngre Ă€r tillĂ„tna och ingen vill att de klassiska bilarna ska sluta anvĂ€ndas, sĂ„ vi behöver bara Ă€ndra sĂ€ttet att driva dem.
I garaget hÀnger registreringsskyltar frÄn gamla bilar pÄ vÀggen och pÄ övervÄningen sitter fronten pÄ en gammal Folkabuss.
â Ja, jag gillar inte att slĂ€nga saker som har ett nostalgiskt vĂ€rde, sĂ„ mycket stannar hĂ€r, sĂ€ger Markus med ett stort leende.