Östgötarna är friskast i landet

– Bäst i klassen, säger Ann-Marie Begler, Försäkringskassans generaldirektör på besök i länet.

Östgötarna har 8,7 sjukpenningdagar per person och år, jämfört med 10,8 för hela riket. Men det innebär inte att Försäkringskassan i Östergötland kan luta sig tillbaka och nöja sig med resultatet.

– Nej, säger Lars Clarvid som är områdeschef i Östergötland. Antalet dagar ökar, ganska långsamt visserligen, men vi måste jobba vidare.

Försäkringskassan har stenkoll på det här sjukpenningtalet eftersom sjukpenningen är ett av de tyngsta arbetsområdena för kassan.

– Svängningarna är kraftiga av skäl som vi inte alltid känner till, säger Ann-Marie Begler.

Det var 2010 sjukpenningkurvan vände uppåt igen, efter några års nedgång.

Varför? Vad hände då?

– Flera faktorer påverkar, säger hon. Sjukförsäkringens villkor kan ändras. Arbetsmarknaden och arbetslivet kan påverka.

Arbetsgivarnas, hälso- och sjukvårdens och försäkringskassans gemensamma förmåga att hålla nere sjukskrivningarna är viktiga. Det handlar om arbetsmiljö, rehabiliteringsinsatser och inte minst attityden till sjukskrivning.

– Man kan till exempel diskutera om det är bra att vara sjukskriven när man lider av lättare depression eller akut stress. Socialstyrelsen säger "undvik", eller sjukskriv bara på deltid.

Att få alla inblandade aktörer till en kraftsamling har varit Östergötlands framgångsrecept, säger Lars Clarvid.

– Vi låg sämre till än riket i övrigt 2005-2006, säger han. Där började vi gemensamt jobba med attitydfrågor och skapa stabilitet, och det är nog det arbetet som gör att vi fortfarande ligger bättre till än riket i övrigt.

Framför allt är det åldersgruppen 35-50-åringar som har allt fler sjukpenningdagar. Det är fler kvinnor än män, det gäller i alla län och i alla yrken även om de som jobbar i kontaktyrken, som lärare, socialsekreterare och vårdanställda, ökar något mer. Ökningen gäller alla typer av diagnoser, men psykiska diagnoser ökar lite mer än andra.

Det är av avgörande betydelse att sjukpenningdagarna hålls nere, säger Ann-Marie Begler.

– Det finns flera skäl. Arbetsgivarna behöver personalen. Sjukpenningen innebär en stor samhällskostnad. Och den enskilde får en betydligt försvagad ekonomi. Blir sjukskrivningen lång riskeras dessutom utanförskap.