En färsk studie kring polisens arbete mot hatbrott på nätet visar på allvarliga brister. Anmälningar som försvinner och stora skillnader mellan regionerna i hur polisen lyckas utreda hatbrotten – till exempel hets mot folkgrupp eller hot mot enskilda individer med exempelvis politiska uppdrag – är några exempel.
Region Öst kommer på en andra plats när det kommer till andelen registrerade anmälningar som leder till åtal. Däremot försvann 17 procent av de inskickade anmälningarna kring hatbrott på nätet under 2017.
– Jag ger förslag på enkla åtgärder som polisen skulle kunna vidta. Ointresset att ta tag i den här frågan – som polisen hävdar att de prioriterar – är förvånande, säger Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings universitet.
I rapporten pekas resursbrist ut som en förklaring till att inte tillräckligt många hatbrott utreds. Men enligt Stefan Holgersson lägger polisen resurser på fel saker.
– Polisen har 190 anställda på kommunikationsavdelningen, trots att det är en organisation som inte ska sälja några produkter.
Stefan Holgersson är förutom forskare även verksam polis sedan 23 år tillbaka. Polisens arbete kring sitt eget varumärke bekymrar honom.
– Vikten av att försvara sitt varumärke har eskalerat och blivit mer påtagligt. Polisledningen vill ge sken av att arbetet fungerar. Men den region som marknadsför sig mest – Stockholm – är den region det fungerar sämst i flera verksamhetsområden. Journalister, allmänhet och politiker måste – tyvärr – vara kritiska till polisens uttalande om dessa inte är styrkta av fakta.
Enligt Stefan Holgersson är alltså inte problemet bara att polisen levererar dåligt resultat gällande hatbrotten – utan även att organisationen marknadsför brotten som en prioriterad fråga.
– Om polisledningen anser att det är viktigare att vara närvarande på gator och torg – då köper jag det. Men att marknadsföra arbetet som en "jättesatsning" blir farligt.
Även ur ett säkerhetsperspektiv lyfter Stefan Holgersson fram vikten av att lösa hatbrotten på nätet.
– Ett terroristdåd är någonting som redan har hänt. Polisens viktigaste uppgift är att förhindra att det ska hända.
Stefan Holgersson sätter inte stort hopp till att hans förslag på förbättringar kommer att genomföras.
– Vissa i polisledningen vill inte ens lyssna på mina förslag. Det är tråkigt eftersom förbättringar på det här området skulle ge stor effekt. En ny helikopter till insatsstyrkan är bra – men när det väl smäller är sannolikheten stor att den kommer vara på plats 1,5 timme försent. Resurserna som behövs för att lösa hatbrott är mindre, billigare och förebygger fler brott än helikoptern, säger han.
Chefen för utredningsenheten i Region Öst, Johan Levin, har läst Stefan Holgerssons rapport. Han anser att svensk polis kan göra betydligt mer åt hatbrotten, men vill poängtera att det finns en tydlig riktlinje från regionledningen att prioritera hatbrott, där utbildningsinsatser görs för att förebygga samt identifiera hatbrottsmotiv. Under 2015 kartlade regionen sin förmåga att förhindra och utreda inträffade hatbrott.
– Rapporten tar upp hatbrott på nätet, men man bör se det i en vidare bemärkelse. Hatbrottsmotiv är inte sällsynt i de vanligaste brotten, säger han.
Innan Johan Levin läste rapporten kände han inte till uppgifterna om försvunna anmälningar. Därför har han påbörjat ett arbete om att utreda vad som hänt med skrivelserna.
– Har vi gjort fel så får vi konstatera det, men vi utreder först vad som hänt med de påstådda 17 procenten, säger han.
De förslag som Stefan Holgersson föreslår ska dessutom ses över, kanske kan de implementeras i verksamheten.
– Det är inte så att hans förslag inte är något värda, förtydligar Johan Levin.