Under pandemin blev Anders Tegnell den starke man som skulle leda svenskarna genom landets vÀrsta kris i modern tid.
Tidigt fick han förslag frĂ„n förlagen om att skriva om sin upplevelse under pandemin och fastnade till slut för ett av dem. Nu har han skrivit boken âTankar efter en pandemiâ tillsammans med journalisten Fanny HĂ€rgestam.
â Jag gillar utmaningar och vill alltid testa att göra nya saker. Dessutom tyckte jag att det var viktigt att berĂ€tta om pandemin. Det Ă€r faktiskt mĂ€rkligt nog sĂ„ att det inte har skrivits sĂ„ mycket om tidigare pandemier pĂ„ det hĂ€r viset, mycket litet Ă€r exempelvis skrivet om Asiaten eller Honkonginfluensan, sĂ€ger Anders Tegnell.
â Problemet Ă€r att nĂ€r pandemierna bara lever i mĂ€nniskors minnen sĂ„ försvinner erfarenheterna med dem nĂ€r de gĂ„r bort. Det Ă€r dĂ€rför det Ă€r sĂ„ viktigt att dokumentera för kommande generationer, fortsĂ€tter han.
NÀr covid-19 anlÀnde till Sverige i början av 2020 var det ett virus som inget annat.
â Vi har aldrig sett nĂ„got liknande. Ingen av oss kunde dĂ„ ens förestĂ€lla oss hur stort det skulle bli. Covid Ă€r ett av fĂ„ virus i gruppen corona som mĂ€nniskor nu bĂ€r pĂ„ och det Ă€r luftburet, det sprids nĂ€r vi mĂ€nniskor andas ut och andas in. Under de senaste drygt hundra Ă„ren har de stora virusutbrotten varit sĂ„dana virus, de har utvecklats och blivit duktiga pĂ„ att just smitta i sociala sammanhang dĂ€r mĂ€nniskor möts.
â Det som utmĂ€rker covid Ă€r att det Ă€r dödligare Ă€n de virus vi har bland mĂ€nniskor sedan tidigare och att det drabbar framför allt Ă€ldre. Och det spelar roll, utan att lĂ„ta cyniskt, för hur det pĂ„verkar samhĂ€llet. En stor skillnad mot spanska sjukan som i stĂ€llet drabbade de unga hĂ„rdare.
Det har figurerat mÄnga teorier, men vet vi ens varifrÄn covid kommer?
â Det Ă€r osannolikt att det skulle ha odlats fram i nĂ„got laboratorium i Kina, vilket det har spekulerats om. Högst sannolikt kommer det frĂ„n fladdermöss. Fladdermusen har en speciell genetik som gör att den klarar av att bĂ€ra pĂ„ mĂ„nga virus utan att bli sĂ€rskilt sjuk av dem. I nĂ„gon slags hantering av en död fladdermus har viruset spridit sig. Det finns ocksĂ„ fall sedan tidigare i vĂ€rlden dĂ€r mĂ€nniskor smittats av just fladdermöss.
Enligt de första rapporterna kom viruset till Sverige genom skidresenÀrer som varit i Alperna, men snart visade det sig att en riskfaktor för landet var att sÄ mÄnga svenskar har utlÀndsk bakgrund. Mycket riktigt var det ocksÄ bland invandrargrupper som smittan slog vÀrst. Personer som bodde trÀngre och arbetade inom vÄrd- och serviceyrken dÀr de exponerades för mÄnga andra mÀnniskor riskerade att fÄ viruset och insjukna.
â Under sportlovsveckorna var en miljon svenskar ute och reste. De som var i Alperna kom ofta lindrigt undan och blev inte sĂ€rskilt sjuka, mycket fĂ„ av dem behövde intensivvĂ„rd. DĂ€remot fanns det mĂ„nga andra utrikesfödda svenskar som inte frĂ€mst reste i Mellanöstern och Afrika utan i Europa för att hĂ€lsa pĂ„ landsmĂ€n och slĂ€ktningar i stora sociala sammanhang i andra europeiska lĂ€nder.
â Ett annat problem var att nĂ„ fram till de hĂ€r mĂ€nniskorna med kunskap och rĂ„d nĂ€r de inte kan svenska tillrĂ€ckligt. Och vi vet att medierna inte nĂ„r fram till dem, hur mĂ„nga av era lĂ€sare Ă€r utrikesfödda exempelvis? De lyssnade pĂ„ medier i sina moderlĂ€nder i stĂ€llet, vilket kanske inte alltid var helt optimalt. Dessutom Ă€r förtroendet och tilliten till svenska myndigheter svagare i den gruppen, tyvĂ€rr.
I Sverige och runt om i vÀrlden blev det en infekterad debatt kring hur smittan skulle stoppas. MÄnga lÀnder stÀngde ner sina samhÀllen och begrÀnsade kraftigt medborgarnas rörelsefrihet, men Sverige valde en annan vÀg.
â Kina valde i princip att lĂ„sa in mĂ€nniskor i deras hem och eftersom det Ă„tminstone inledningsvis tycktes fungera sĂ„ följde mĂ„nga andra lĂ€nder efter. Vi valde en annan strategi. Dels hade vi tidigt redan sĂ„ omfattande smittspridning att vi insĂ„g att vi inte skulle kunna isolera viruset pĂ„ det viset, utan i stĂ€llet handlade det om att minska smittspridningen sĂ„ mycket som möjligt.
â Samtidigt har vi lagar i demokratin Sverige som förhindrar möjligheten att begrĂ€nsa medborgarna sĂ„ mycket. Att mĂ„nga mĂ€nniskor kunde arbeta hemifrĂ„n begrĂ€nsade spridningen mycket, för vi sĂ„g tidigt att just arbetsplatserna var en kĂ€lla till överföring av viruset.
â Vi arbetade utifrĂ„n att Sverige Ă€r ett tillitssamhĂ€lle och att mĂ€nniskor sjĂ€lva kunde finna vĂ€gar att leva och Ă€ndĂ„ bidra till att minska smittspridningen och det upplever jag att bĂ„de privatpersoner, men ocksĂ„ företag gjorde. Det visade sig att det fanns en oerhörd solidaritet i det svenska samhĂ€llet.
Anders Tegnell möter medierna utom hus pÄ en presskonferens under pandemin.
âFlockimmunitetâ blev ett begrepp pĂ„ alla lĂ€ppar, en tanke om att immunitet skulle uppnĂ„s om mĂ„nga mĂ€nniskor blev sjuka.
â För oss som arbetat med smittor blev det en mĂ€rklig debatt och ett konstigt sĂ€tt att se pĂ„ det. Flockimmunitet innebĂ€r att man genom vaccin gör att mĂ„nga mĂ€nniskor inte kan bli sjuka och pĂ„ sĂ„ vis begrĂ€nsa smittspridning, exempelvis nĂ€r vi vaccinerar mot mĂ€sslingen. Det Ă€r en helt frĂ€mmande och oetisk idĂ© att man skulle lĂ„ta mĂ€nniskor bli sjuka och dö för att rĂ€dda de flesta, det fungerar inte sĂ„.
En omdiskuterad frÄga var att stÀnga skolorna. Det gjordes i mÄnga lÀnder, men inte i Sverige. Anders Tegnell hade som forskare tidigare studerat just effekten och följderna av en sÄdan ÄtgÀrd och var dÀrför mycket skeptisk till det.
â Det visade sig att det var en av de bĂ€sta sakerna vi gjorde i Sverige under pandemin, att vi lĂ€t barnen fortsĂ€tta gĂ„ i skolan. De tappade inte lika mycket av sin skolgĂ„ng som barn i en del andra lĂ€nder. Barn blev i mycket mindre utstrĂ€ckning sjuka och smittade inte heller alls lika mycket av nĂ„gon anledning, det verkar bero pĂ„ att deras immunförsvar fungerar lite annorlunda Ă€n vuxnas.
â Under en pandemi Ă€r det ocksĂ„ viktigt att utbildningssystemet fortsĂ€tter att fungera, vi vet att skolgĂ„ng gör mĂ€nniskor friskare generellt sett. I Sverige lever en person med akademisk utbildning i genomsnitt sju Ă„r lĂ€ngre Ă€n den som bara har gĂ„tt i grundskolan. För mĂ„nga fattiga lĂ€nder blev skolnedstĂ€ngningarna en katastrof, vi vet sedan tidigare att mĂ„nga barn, i synnerhet flickor, inte Ă„tervĂ€nder till skolan nĂ€r den öppnar igen.
Bruket av munskydd var en annan stridsfrÄga.
â I USA signalerade man till och med pĂ„ vilken presidentkandidat man röstade pĂ„ beroende pĂ„ om man hade munskydd eller inte. Vi kunde inte i nĂ„gra studier hitta stöd för att munskydd var ett effektivt sĂ€tt att begrĂ€nsa smittan, pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll anvĂ€ndes det av mĂ€nniskor helt fel och ohygieniskt att det inte hjĂ€lpte till. NĂ€r den andra vĂ„gen kom vintern 2021â2022 sĂ„ uppmanade vi till munskydd i kollektivtrafiken som en extra Ă„tgĂ€rd. Det följdes sisĂ„dĂ€r, i statistiken anvĂ€nde 40â60 procent av passagerarna det.
Anders Tegnell Àr aktuell med boken "Tankar efter en pandemi" som han skrivit tillsammans med journalisten och författaren Fanny HÀrgestam.
Under pandemin blev var och varannan svensk âexpertâ pĂ„ covid och smittspridning och byggde sina egna verklighetsbilder utifrĂ„n alla tĂ€nkbara kĂ€llor. I ett samhĂ€lle under press ledde det ocksĂ„ till en hĂ„rd ton och Anders Tegnell fick mycket kritik och pĂ„hopp.
â Allt blev sĂ„ personligt pĂ„ ett vis som jag inte hade varit med om tidigare. Jag hade ju hĂ„llit presskonferenser nĂ€r vi drabbades av svininfluensan, men dĂ„ var intresset kring mig inte alls lika stort.
Funderade du nÄgon gÄng pÄ att kasta in handduken och lÄta nÄgon annan ta över?
â Nej, det var aldrig aktuellt. Jag Ă€r en envis person som inte ger mig.
De fanns ju ocksÄ de som vÀnde sig emot vaccineringen?
â Ja, de har alltid funnits. Det finns ett exempel pĂ„ en svensk migrant i Amerika som vĂ€grade vaccinera sig mot smittkoppor pĂ„ 1800-talet. De Ă€r inte sĂ„ mĂ„nga och inflytelserika i Sverige, men hörs alltid mycket nĂ€r de fĂ„r chansen.
En frĂ„ga var risken för omfattande biverkningar. Man mindes de ungdomar som drabbades av narkolepsi efter att ha vaccinerats mot svininfluensan 2009â2010. Men Ă€n sĂ„ lĂ€nge har vi inte sett nĂ„gra stora biverkningar av coronavaccinen?
â ĂndĂ„ lyftes inte narkolepsidebatten fram sĂ€rskilt mycket av vaccinmotstĂ„ndarna. Det var Astra Zenecas vaccin som visade sig kunna orsaka blodproppar, men dĂ€r kunde vi i de nordiska lĂ€nderna genom gemensamma system snabbt agera och ersĂ€tta med andra vaccin.
I boken skriver du om hur en global epidemi ocksÄ behöver hanteras genom bÀttre internationella samarbeten?
â Mycket Ă€r Ă€ndĂ„ bĂ€ttre nu Ă€n förr. Det finns nĂ€tverk mellan lĂ€nderna och man Ă€r inte lĂ€ngre försiktigt med att dela med sig av statistisk till varandra. Det som behövs framöver Ă€r mer internationell solidaritet, mĂ„nga av Ă„tgĂ€rderna man tog gynnande de rika lĂ€nderna, men slog hĂ„rt mot fattiga lĂ€nder som egentligen inte hade mycket smitta, men mycket skörare samhĂ€llssystem.
â Ett exempel Ă€r Sydafrika dĂ€r stora delar av befolkningen Ă€r daglönare. NĂ€r man stĂ€ngde ner landet kunde de inte göra det lĂ€ngre och för mĂ„nga sydafrikaner var dagsinkomsten helt vĂ€sentlig för att kunna Ă€ta sig mĂ€tt den dagen.
â Nu ser det ut som att resurserna kommer att fördelas mer solidariskt i kommande pandemier, att de rika lĂ€nderna snabbare delar med sig av vaccin till de fattigare.
Correns journalister intervjuade Anders Tegnell utomhus under pandemin. HÀr blir han och Christer Kustvik avbrutna av en tacksam Linköpingsbo.
Anders Tegnell har bott mÄnga av sina levnadsÄr utomlands. Hans far Ingemar Tegnell var agronom och tog under en tid med sig familjen till Etiopien i slutet av 60-talet dÀr han arbetade med ett jordbruksutvecklingsprojekt. Som vuxen och infektionslÀkare har Anders Tegnell arbetat med just smittskyddsfrÄgor i Laos och Kongo-Kinshasa.
â Det Ă€r precis sĂ„ som mĂ„nga Ă€rver vĂ„rdyrket, har man förĂ€ldrar som bott och arbetat utomlands sĂ„ gör man det gĂ€rna sjĂ€lv. Det var min lĂ€ngtan efter det som gjorde att jag började intressera mig för epidemiologi, snarare Ă€n tvĂ€rtom. Sedan har jag alltid varit intresserad av matematik och just smittsjukdomar Ă€r nĂ„got som gĂ„r att rĂ€kna mycket pĂ„.
Vad har du haft för nytta av det i yrket som smittskyddslÀkare och statsepidemiolog? I boken resonerar du kring hur samhÀllsstrukturer och kulturer inverkar pÄ smittspridning?
â Ja, det har gett mig en blick för hur sammanhang och mĂ„nga olika faktorer inverkar och att man ocksĂ„ mĂ„ste hantera och prioritera kampen mot smittspridning pĂ„ olika vis i olika lĂ€nder.
Under och efter pandemin har Sveriges hantering av den jÀmförts med andra lÀnder. NÀrliggande samhÀllen Àr betydligt mer centralstyrda, Danmark kunde med större och mindre sjÀlvstÀndiga regioner snabbare vidta omfattande och lÄngtgÄende ÄtgÀrder, som ofta var pÄ grÀnsen till det olagliga. Norge, med statlig istÀllet för regional sjukvÄrd, kunde ocksÄ agera pÄ ett annat och mer enhetligt vis. Enligt VÀrldshÀlsoorganisationen hade 250 norrmÀn mist livet i covid i maj 2020 i jÀmförelse med 4 500 svenskar.
â En viktig skillnad Ă€r att Norge fortfarande Ă€r betydligt mer glesbefolkat Ă€n Sverige. NorrmĂ€n trĂ€ffar helt enkelt inte lika mĂ„nga mĂ€nniskor, det Ă€r just tĂ€tbefolkade stĂ€der dĂ€r covid har spridits vĂ€rst. Det Ă€r ocksĂ„ ett val som det norska samhĂ€llet har gjort, man har bestĂ€mt sig för att mĂ€nniskor ska kunna fortsĂ€tta att leva i alla delar av landet.
â En annan viktig skillnad Ă€r att de har en betydligt mindre andel invandrad befolkning, den stora invandrargruppen dĂ€r Ă€r svenskar, men inte sĂ„ mĂ„nga andra invandrare som reser till sina moderlĂ€nder.
NÀr pandemin lade sig valde Anders Tegnell att lÀmna rollen som stadsepidemiolog, men jobbar fortfarande kvar som expert pÄ FolkhÀlsomyndigheten.
NÀr pandemin började ge med sig 2022 valde Anders Tegnell att kliva av uppdraget som statsepidemiolog efter sju Är i tjÀnsten. Han fortsÀtter som expert att jobba internationellt med smittskyddsfrÄgor inom FolkhÀlsomyndigheten.
â Jag hade mĂ„nga kollegor i andra lĂ€nder som slutade ungefĂ€r samtidigt. Vi var förstĂ„s slutkörda, men ocksĂ„ i ungefĂ€r samma Ă„lder och sugna pĂ„ att göra nĂ„got annat innan yrkeslivet Ă€r över.
Upplever du att vi har lÀrt oss nÄgot av pandemin? Reflekterar vi över den?
â Nej, inte alls sĂ„ mycket som jag trodde att vi skulle göra. Det finns förklaringar till det, kriget i Ukraina, energikrisen och inflationen gör att vi blir upptagna av annat, men vi skulle behöva förbereda oss pĂ„ kommande pandemier.
â Det finns fortfarande mĂ€nniskor som vĂ„rdas för covid i Sverige och sĂ„ kommer det att fortsĂ€tta att vara för alltid. SjukvĂ„rden klarade pandemin den hĂ€r gĂ„ngen, Ă€ven om det var pĂ„ bristningsgrĂ€nsen. Det vi mĂ„ste tĂ€nka över Ă€r vĂ„rden pĂ„ vĂ„ra Ă„lderdomshem, de behöver rustas och bli mycket bĂ€ttre inför framtiden.
âTankar efter en pandemiâ ges ut den 3 november.