Mul- och klövsjukan är extremt smittsam. Viruset smittar lätt vid direktkontakt mellan djur och även indirekt, via till exempel fordon, redskap och människor som fått viruset på kläderna. När vissa väderförhållanden råder kan viruset till och med spridas med vinden flera kilometer över land – och ännu längre avstånd över vatten. Viruset kan överleva i flera veckor i till exempel ströbädd, hö och gödsel.
Människor infekteras inte av mul- och klövsjuka annat än i sällsynta undantagsfall. Om så sker kan milda, influensaliknande symtom ses. Människan kan dock härbärgera viruset i svalget i över ett dygn.
Den 7 mars 2025 meddelade Ungern att mul- och klövsjuka upptäckts i en större besättning med mjölkkor. Det var det andra fallet av sjukdomen som påvisats inom EU inom loppet av endast två månader. I januari konstaterades att en mindre besättning med vattenbufflar i Tyskland drabbats. Även i Slovakien har sjukdomen konstaterats.
Myndigheterna i de drabbade länderna har satt in kraftfulla åtgärder och totalt har över 10 000 kor avlivats för att försöka hejda smittspridningen
I Sverige har mul- och klövsjukan inte funnits sedan 1960-talet och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bedömer att risken för att sjukdomen ska drabba svenska djurbesättningar är mycket låg. Under senare tid har det inte förekommit några importer till Sverige av levande klövdjur, sperma, ägg eller embryon från Ungern.
SVA uppmanar samtidigt djurägare och veterinärer att vara uppmärksamma på symtom som kan tyda på mul- och klövsjuka. Detta är särskilt viktigt eftersom sjukdomen blåtunga och mul- och klövsjuka kan ge liknande symtom.
Pernilla Stridh är länsveterinär vid länsstyrelsen i Östergötland. Hon säger att det är Jordbruksverket som kommer att få det direkta ansvaret om smittan skulle spridas till Sverige. Länsstyrelsen har dock en samordnande roll och förfogar över skyddsutrustning och provtagningsutrustning.
Vad gör länsstyrelsen i det här läget?
– Vi har gått ut med information till lantbrukare och djurhälsopersonal. Det är för att påminna dem om att den här sjukdomen finns och framförallt upplysa om att symtomen på mul- och klövsjukan påminner om de symtom som sjukdomen blåtunga ger. Mul- och klövsjukan är betydligt värre och väldigt smittsam.
Vad händer om smittan kommer till Östergötland?
– Om vi skulle få ett utbrott av mul- och klövsjuka avlivas hela den drabbade djurbesättningen för att försöka utrota sjukdomen.
Vilka symtom ska man vara uppmärksam på som djurägare?
– Som namnet antyder är det symtom från mun och klövar. Djuren får blåsbildningar, slutar äta och får ofta feber. Det är mer dramatiska symtom på nötkreatur än på grisar, får och getter. Alla djur som har klövar kan drabbas. Det är bra att ha det i åtanke som djurägare. Det här är en sjukdom som vi inte haft i Sverige på väldigt många år och det är en sjukdom som vi inte vill ha in, säger Pernilla Stridh.
Mul- och klövsjuka lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär.