Vattenbrist kan stoppa kanalbåtar

– Det finns risk att några av de mera djupgående passagerarbåtarna inte kan gå hela vägen genom kanalen. Vi följer det här mycket noggrant just nu.

Det säger Roger Altsäter, vd för Göta kanalbolag. Han understryker att det inte handlar om fritidsbåtarna, som i regel inte sticker så djupt ned i kanalvattnet. Situationen påminner om de låga grundvattennivåerna på 1970-talet.

– Då fick pasagerarna gå av båtarna och åka buss en bit. Och så drog man båtarna en bit in i systemet. Vi vet ännu för lite om utvecklingen till sommaren och kan inte säga hur det blir i år.

Vad skulle du vilja att man gjorde åt detta?

– Allra mest hoppas jag på en blöt vår. Fick jag bestämma skulle jag vilja att man sparade på vattnet i Vättern. Men det finns lagar och regler som inte möjliggör det, säger Roger Altsäter.

På måndagen samlade Tekniska verken ett antal olika aktörer från myndigheter till näringsliv för att diskutera de alarmerande grundvattennivåerna. Sten Bergström, tidigare forskningschef och pensionerad professor vid SMHI, konstaterar att det finns risk risk vattenbrist i vissa områden i sommar.

– Problemet är att vårfloden tycks utebli på grund av snöbrist. Det är främst på landsbygden där man har egen brunn som det kan bli problem. Det kommer att finnas dricksvatten i städerna. Men det kan bli aktuellt att transportera vatten ut på landsbygden. Tur att vi har Vättern som vattenreserv på relativt nära avstånd!

Han påpekar att de låga grundvattennivåerna visserligen är oroväckande, men att de fortfarande faller inom ramen för vad som är normalt över tid. Cirka 40 år, för att vara exakt.

– Man får gå tillbaka till 1976 för att hitta en liknande period. Det går inte att säga om det är klimatförändringarna som är orsaken. Men alla beräkningar pekar åt det hållet. Jordens temperatur ökar och det är kopplat till hur vi lever, säger Sten Bergström.

Han noterar också att vi får vänja oss vid ett annat väder, att snön på småländska höglandet som förser oss med mycket vatten kan försvinna, och att de största mängderna av nederbörd i framtiden kommer att falla mitt i vintern, kanske som regn. Och att det är risk för översvämningar i december.

– Det är något som är svårt att förklara för allmänheten, säger Sten Bergström.

Bland deltagarna fanns också representanter från pappersindustrin. Billerud Korsnäs tar cirka en kubikmeter vatten i sekunden från Motala ström i tillverkningsprocessen.

– Vi använder vattnet under en relativt kort tid. Men vattennivåerna avgör hur mycket vi kan ta, beroende på miljöpåverkan. Det finns en risk att vi måste gå ner i produktionen, även om vi inte är där än, säger Eva-Lena Strömberg, chef för processutveckling och miljö på Billerud Korsnäs.

Vattendomar, alltså miljöbeslut, runt sjöarna reglerar starkt hur mycket vatten man får spara och hur mycket man får tömma. Här finns en svår nöt att knäcka för Tekniska verken, som sköter vattenregleringen. Vd:n Anders Jonsson säger så här:

– Vi är oroliga för vattennivåerna. Vi släpper just nu ut så lite vatten vi kan. Ändå kan det se ut som att det är vi som släpper ut för mycket. På flera håll släpper vi inte ut mer än en tredjedel av vad som är normalt. Samtidigt måste vi ta hänsyn till många olika intressen. Inte minst industrin.

Kommunerna och länsstyrelsen förbereder sig just nu på en vattenkris i Östergötland. Enligt länsstyrelsen är det risk för negativ inverkan på bland annat vilda djurarter och för näringsgrenar inom odling.

– Vi kommer att samverka kring de här frågorna under året. Det är inte en kris just nu, men vi behöver vara förberedda med goda kommunikationer mellan olika instanser. Vi för också diskussioner internt om vattendomarna, säger Carl Granström, handläggare som arbetar med krisberedskap och skydd mot olyckor på länsstyrelsen.