I Göteborg pågår studien Amos 2 där forskare vill få klarhet i om det finns en nytta med att operera ungdomar med fetma i tidiga tonåren. Projektet har väckt debatt i läkarsverige eftersom det ännu inte finns någon forskning på vilka effekter fetmaoperationer har på lång sikt. På kirurgiska kliniken i Norrköping, som är länets kompetenscentrum för fetmakirurgi, följs studien på nära håll.

– Jag har haft kontakt med Göteborg för att lära mig hur de följer sina ung­domar för att se hur vi kan förbättra uppföljningsarbetet för våra unga som opererats för fetma, säger Catarina Öhrn, ST-läkare, som forskar på ungdomsfetma och kirurgisk behandling.

På Vrinnevisjukhuset har ett tiotal patienter mellan 16 och 18 år opererats med gastric by pass sedan Vrinnevi började med fetmaoperationer 2006. Tolv patienter har varit 18 år vid operationen. Den första minderåriga patienten opererades 2008 efter att inte ha fått plats i Göteborg i den första Amos-studien (se fakta).

Artikelbild

| Effekterna. Catarina Öhrn, ST-läkare på Vrinnevisjukhuset, följer de minderåriga ungdomar som opererats i Östergötland och de som ingår i forskningsstudien i Göteborg.

– Man tyckte att det fanns tillräckligt starka skäl till att inte vänta tills patienten fyllde 18, säger Catarina Öhrn.

Sedan dess har fetmateamen i länet remitterat fler unga till Norrköping. Patienterna har haft kontakt med barnfetmaenheten under lång tid utan att gå ner i vikt och må bättre, enligt Catarina Öhrn.

– Det finns väldigt många studier på andra metoder än kirurgi som kuratorkontakt, motion och hjälp av sjukgymnast samt dietist. De fallen visar en viktnedgång på ungefär tre procent vid ett- och tvåårsuppföljningen.

– Vid kirurgi går man ner ungefär 30 procent under samma tid, säger hon.

Artikelbild

| Beslutet. - Vem ska ta beslutet till operationen? Det är en svår fråga att besvara, säger Hans Krook, överläkare och tidigare verksamhetschef på kirurgiska kliniken i Norrköping.

Samma resultat har setts vid uppföljningen av de unga patienterna i Östergötland.

– Då får man de önskade effekterna som minskar risken för tidigare död.

Artikelbild

| Effekterna. Catarina Öhrn, ST-läkare på Vrinnevisjukhuset, följer de minderåriga ungdomar som opererats i Östergötland och de som ingår i forskningsstudien i Göteborg.

Forskning visar även att typ 2-diabetes kan gå tillbaka till stor del, liksom högt blodtryck och sömnapné.

Men frågan som många ställer sig är hur etiskt det är att operera patienter i så ung ålder. Region Östergötland var bland de sista landstingen att börja med fetmakirurgi. Det fanns en viss tveksamhet rent allmänt på kirurgiska kliniken, inte minst när det gäller ungdomar, berättar Hans Krook, överläkare och tidigare verksamhetschef.

Artikelbild

| Beslutet. ”Vem ska ta beslutet till operationen? Det är en svår fråga att besvara”, säger Hans Krook, överläkare och tidigare verksamhetschef på kirurgiska kliniken i Norrköping.

– Vi var lite darriga just för att det var 16-, 17- och 18-åringar. Ett problem är vem som ska ta operationsbeslutet. Ska patienten göra det, föräldrarna, barnfetmaspecialisten eller kirurgen? Det är inte så lätt att besvara.

När ungdomar började opereras i Öster­götland såg Hans Krook flera likheter mellan patienterna. Det var ofta ett kraftigt överviktigt barn, som var olyckligt på grund av sin fetma, som backade ur skolan på grund av mobbning, hade dåliga betyg och som satt mycket hemma och spelade spel på nätterna.

Artikelbild

– Min filosofi blev att ha en bra dialog med familjen. Man kan se operationen som starten på ett nytt liv, inte bara ur hälsoperspektiv utan även ur ett utbildningsperspektiv.

Rutinen blev att operera i början på sommarlovet så att patienten kunde återhämta sig och sedan gå om nian med nya klasskompisar samt få slutbetyg.

En annan etisk aspekt är att det saknas tillräcklig forskning på hur magsäcksoperationer påverkar på lång sikt. Men både Hans Krook och Catarina Öhrn hänvisar till olika studier som visar flera hälsovinster. Bland annat studier i USA som opererat ungdomar med olika magsäckskirurgi sedan 80-talet.

– Vetenskapen talar för sig själv som det ser ut i dagsläget, säger Catarina Öhrn. Den visar att överviktskirurgin gör nytta. Och vårt uppdrag är att jobba efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns mer vetenskap om vuxna men det man har sett hittills är att det verkar bra för ungdomar, men man kan inte veta helt säkert i vilken ålder man ska operera dem.

I Sverige uppskattas sju procent av de drygt 7 000 som årligen opereras få återinläggas inom första månaden. Cirka fyra procent behöver opereras på nytt. Samma siffra syns i Östergötland.

– Det är en andel som får komplikationer som tarmvred, gallsten och buksmärtor och det verkar drabba ungdomar i samma utsträckning som vuxna, säger Catarina Öhrn. Men det är sådant som kan hända alla.

– Däremot är ungdomar sämre på att ta sina vitamintillskott. Det finns en ny medicin som kombinerar alla vitamintillskott som ska underlätta, säger hon.

De unga patienterna i Norrköping följs upp extra noggrant och går på återkontroller på kirurgiska kliniken efter sex veckor respektive ett år. Efter två år och fem år följs de upp inom primärvården. Catarina Öhrn har studerat utfallet av de opererade ungdomarna i länet och hoppas kunna presentera en rapport under året.

– När man följt ungdomar i sitt psykiska mående så mår de allra flesta mycket bättre, säger hon. Ett fåtal har drabbats av komplikationer i efterförloppet, färre antal än i andra studier.

Inom kort inleder hon en ny studie. Målet är att få en mer kvalitativ uppföljning genom att intervjua ungdomarna som opererats i Norrköping.

– Vi ska ta reda på hur de mår och vad de tycker har varit bra och dåligt. Vi har en avsikt att försöka följa de här ungdomarna lite tätare än vad vi har gjort, men vi har inte kommit så långt än.

Många pratar om den här operationen som något oåterkalleligt, är det så?

– I grunden betraktas det så men i extrema fall så går det försöka koppla tillbaka. Och det har gjorts i Sverige, säger Catarina Öhrn.

– Även här, tillägger Hans Krook. Men de har blivit sjuka i mag-tarmkanalen av helt andra orsaker. Man kan ha fått ta bort en bit av tarmen och då måste man koppla in det gamla systemet för att vinna tarmlängd.

Vet folk det att det går?

– Det är många som frågar. Men om man funderar på det brukar jag fråga om de verkligen ska operera sig, säger Hans Krook.

Vad är största risken med att operera unga?

– Att vi inte vet allt än säger Catarina Öhrn. Men det vi vet är vad som sannolikt kommer hända med en gravt överviktig 15-åring om vi inte opererar dem. Och då kan man tänka sig att man inte vunnit något på att vänta utan bara haft flera år med både fysisk och psykisk sjuklighet.

Är det inte att experimentera med unga?

–Man kan alltid vända på det och fråga om det är etiskt att vänta, säger Hans Krook.