De animerade hundvalparna i det populära barnprogrammet ”Paw patrol” är ute på uppdrag. Fyraårige Oliver Zavala Nordbris tittar storögt på tv:n i vardagsrummet i lägenheten på Kungsholmen i Stockholm. Efter några sekunder tar han upp en leksaksbil och gör ett försök att imitera vad han just har sett.

I takt med att familjen Zavala Nordbris har vuxit har de också skaffat sig fler strömningstjänster för att få tillgång till det utbud de önskar.

- Förra veckan upptäckte jag dock att vi hade prenumererat på HBO Nordic i flera månader utan att vi ens visste om det. Vi hade registrerat oss för en gratisperiod då det var en särskild serie vi ville kolla på. När vi hade tittat klart så glömde vi att säga upp tjänsten och pengarna fortsatte att dras, säger Elin Nordbris, 33.

Artikelbild

| Företeelsen SVOD-tjänster, det vill säga prenumererade tjänster som exempelvis Netflix och HBO, är relativt ny vilket gör att vi inte har hunnit räkna in dem som en egen kategori i vår privatekonomi.

Hon jobbar som ekonom och har vanligtvis god koll på familjeekonomin – men just hur mycket pengar de lägger på strömmad tv eller film har fallit mellan stolarna.

- Tidigare när man prenumererade på ett magasin så fick man ett nummer i handen. Då var det också lättare att komma ihåg att säga upp tidningen om man inte ville ha den längre, säger hon.

Känns scenariot igen? På tre år har gemene mans utgifter för så kallade SVOD-tjänster, som står för subscription video on demand där exempelvis Netflix ingår, ökat med över 300 procent. En familj på fyra personer eller fler lägger i dag årligen drygt 1 500 kronor på SVOD-tjänster och över 8 000 kronor på rörlig bild totalt, enligt mediemätningsföretaget MMS senaste rapport.

Det finns flera förklaringar till att vi spenderar så mycket pengar på strömningstjänster och att vi lockas av den här typen av prenumerationer. Det hävdar privatekonomen och författaren Shoka Åhrman som till våren kommer ut med boken ”Så blir du rik i den digitala ekonomin”.

Artikelbild

| Familjen Zavala Nordbris har flera strömningstjänster för att tillgodose allas behov. "Jag följer Premier league på Viaplay och sonen tittar främst på barnprogram på Netflix", säger Nicolas Zavala.

- En del leverantörer erbjuder en provmånad för ett lågt pris, men så fort du har något i handen värderar du det plötsligt emotionellt högre och det blir svårare att säga upp.

Shoka Åhrman poängterar att företagen bakom tjänsterna lägger miljardbelopp på att studera våra vanor och beteenden för att sedan anpassa sin reklam efter det.

Artikelbild

| På tre år har gemene mans utgifter för strömmat tv-tittande ökat med över 300 procent. Företagen bakom tjänsterna lägger miljardbelopp på att studera våra vanor och beteenden för att sedan anpassa sin reklam efter det.

Strömningstjänster är dessutom en relativt ny företeelse, vilket gör att vi inte har hunnit räkna in dem som en egen kategori i privatekonomin, menar hon.

- Jag tror att många håller hyfsad koll på vad man lägger på kläder, fritidsaktiviteter eller försäkringar men inte på medieutgifter. Tusenlappar riskerar att ticka i väg utan att vi hinner reflektera.

Artikelbild

| Elin Nordbris jobbar som ekonom och har vanligtvis god koll på familjeekonomin – men hur mycket pengar de lägger på strömmad tv eller film har fallit mellan stolarna.

Familjen Zavala Nordbris har flera tv-tjänster för att tillgodose samtliga familjemedlemmars behov.

- Jag följer Premier league på Viaplay och vår son tittar främst på barnprogram på Netflix. Sedan pendlar vi mellan olika tjänster beroende på vilken serie vi tittar på för tillfället. Just nu följer vi serien ”Billions” på Viaplay, säger Nicolas Zavala.

Artikelbild

| Shoka Åhrman är privatekonom och författare.

Varje hushåll bör räkna ihop hur mycket de faktiskt betalar för sina strömningstjänster per månad och resonera om det är värt pengarna, anser Shoka Åhrman.

- Behöver verkligen varje person i familjen var sin tjänst? Välj bort de som ni använder minst och lägg i stället ett månadssparande på samma belopp, säger hon.