Att det blåser är en förutsättning för att ett vindkraftverk ska generera el. Men det finns ett tillfälle då det är önskvärt att det är vindstilla. När de 76 meter långa och 20 ton tunga rotorbladen ska monteras.
– Det är lite ironiskt men så är det. Vi har ju valt den här platsen för att den är väldigt vindsäker. Men just nu kan det vara väldigt frustrerande att det blåser. Vi håller koll på vinden hela tiden och i kranen sitter det en vindmätare så vi ser hur mycket det blåser där uppe, säger Ann-Sofie Laurin, projektledare VKS Vindkraft i Sverige AB som har utvecklat projektet.
2010 gjorde Ann-Sofie sitt första besök på platsen. 13 år senare står hon på samma plats och ser rotorbladen på det nionde av de elva vindkraftverken lyftas upp och sättas på plats.
Till sommaren ska alla elva vara i drift och leverera el tillräckligt för att förse runt 35 000 hushåll i regionen med hushållsel. När vi frågar om det väcker några känslor tittar hon sig omkring. Hennes blick letar sig till rotorbladen på de åtta färdigmonterade vindkraftverken som sträcker sig upp över granskogen i området.
Efter en stund nickar hon lätt och spricker upp i ett leende.
– Det känns ändå som en seger att se det realiseras, säger hon.
Den känslan kan förklaras med att det inte varit en helt problemfri väg att färdigställa vindkraftsparken. När tanken på att bygga den på Hultema blev känd möttes den av skeptiska röster som menade att den skulle påverka bygden. Vilket följdes av överklaganden och en utdragen process innan de beviljades tillstånd att uppföra den.
– I Sverige ligger vi efter Tyskland, Danmark och flera andra länder som har jättestora vindkraftsparker. Och det beror på att vi har en långdragen tillståndsprocess. Alla byggnationer har en miljöpåverkan. Miljöprövningen väger fördelarna mot nackdelarna och det är om fördelarna överväger nackdelarna som Länsstyrelsen sen tar beslut om. Men tillståndprövningen är inte bara av ondo, den gör att det blir bra också, säger Ann-Sofie Laurin.
Själva uppförandet av vindkraftsparken inleddes för två år sedan och under resans gång har opinionen svängt. När elpriserna rusat i höjden och ordet energikris blivit ett alltmer vanligt uttryck har människor blivit mer positivt inställda till projektet. Vilket inte minst märkts under de två månader som uppförandet av själva vindkraftsverken nu pågått.
– Det har varit ett jättestort intresse från Tjällmoborna. Nu är det här en byggarbetsplats med stora säkerhetsföreskrifter. Men det har varit många som har varit här och tittat och det har fungerat jättebra. Det är jättekul att intresset är så stort, säger hon och ler igen.
Fortsätter sen:
– Men så är det med stora vindkraftsparker. Alla vill ha ström och det här blir en väldigt stor källa till det. Strömmen vi kommer producera här kommer ju distribueras ut i regionen.
Vi vänder åter blicken mot vindkraftverket framför oss där arbetet stannat upp då vindarna tilltagit. Lite smått frustrerat konstaterar Ann-Sofie att det kommer ta några timmar innan de kan fortsätta.
När vinden mojnat och arbetet kan återupptas återstår bara två vindkraftsverk innan samtliga är färdigmonterade. Efter det väntar en hel del arbete inne i tornen och de ska dessutom besiktas och godkännas innan de är klara för att tas i bruk.
– Under våren, någon gång i april, kommer vi så smått börja leverera ut ström i nätet. Då drar vi igång de första. Sen är det så klart lite tester i början. Helt i drift kommer parken vara under sommaren, säger Ann-Sofie Laurin.
Hur många år kommer den kunna vara i drift?
– Vi har ett miljötillstånd som gäller i 35 år och det innefattar tiden det tar att bygga och ta ned vindkraftverken. Så den har livslängd på ungefär 30 år.
När vindkraftsparken på Hultema är klar har ungefär 750 miljoner kronor investerats i den. Exakt hur lång tid det kommer ta innan parken tjänat in de pengarna kan Ann-Sofie inte svara på. Men hon vet att den på sikt kommer bli lönsam.
– Det är stora investeringar. Men när den väl står här och går så tillför man ingenting. Naturligtvis är det lite service och underhåll som ska göras. Men det är ingen transport av bränsle eller något annat som behövs. Idag är vindkraft det snabbaste och billigaste förnybara sättet att producera el på, säger hon.
