Konsert

Caroline Wennergren Five Quartet

Medverkande: Caroline Wennergren, Per Strandberg, Tom Tveita, Per Boqvist, ”Leroy Armstrong”.

Artikelbild

| Caroline Wennergren gjorde avtryck i Melodifestivalen 2005 med ”A different kind of love” och besitter en ovanlig talang: hon kan buktala och buksjunga med mansröst.

Folkets Hus i Motala, 26/10 2019

Betyg: 3

Caroline och trion – som är en kvartett som kan bli en kvintett, till och med mer än så – inleder med ”Drop me off in Harlem”, en stadsdel som Caroline raskt erkänner att hon aldrig besökt.

Kvällen blir en kavalkad av trivsamma jazzstandardlåtar och en del av numren är inspirerade av sångerskans förebild Ella Fitzgerald. Mot slutet sjunger hon Ellas egen komposition ”A tisket a tasket”, en succé från 1930-talet. Det blir också utflykter till 1950-talets rockscen med ”Voodoo voodoo”, ett glansnummer för Lavern Baker när det begav sig.

Artikelbild

| En del av numren är inspirerade av Caroline Wennergrens förebild Ella Fitzgerald.

Caroline Wennergren är taggad och tycks, liksom orkestern i övrigt, inte besväras av att publiken uppgår till drygt 20 själar. Men dessa få gillar vad de hör och ser.

Ty som fjärde nummer plockar Caroline fram en koffert, och ur den lyfter hon upp Louis Armstrongs yngre bror, Leroy. Påstår hon. Leroy är en buktalardocka, komplett med den klassiska, vita Armstrong-näsduken och en liten trumpet.

Det märkliga är att Caroline mycket skickligt behärskar konsten att låta dockan Leroy tala och sjunga med en hes mansröst utan att själv röra en min. Dessutom ”spela” trumpet med munljud endast. Roligt och oväntat.

Men höjdpunkten är ett udda nummer: Carolines version av den oväntade vinnaren i Eurovision song contest 2017, den tidlöst vackra ”Amar pelos dois”, då framförd av Salvador Sobral, nu med svensk text av Carolines mamma, ”Så nära en stund”.