Sex av tio högutbildade utrikesfödda hade arbete som huvudsaklig sysselsättning i september förra året, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Motsvarande andel bland svenskfödda var nästan nio av tio.

Det är avsaknaden av nätverk som anges som den främsta faktorn till varför de utrikesfödda inte får jobb inom sina utbildningsområden.

Arbetsförmedlingen måste kompensera för det och bli en brygga över till arbetsgivarna så att även de utrikesfödda kommer i kontakt med arbetsgivarna. Här har arbetsförmedlingen en väldigt viktig uppgift som man inte sköter som man bör, säger Elisabeth Svantesson, Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson.

Med tiden

Undersökning visar att antal år som den utrikesfödda befunnit sig i Sverige spelar stor roll på arbetsmarknaden. Bland dem som invandrade mellan 2003 och 2006 hade nästan åtta av tio arbete, medan drygt hälften av dem som invandrat till Sverige senare, mellan 2011 och 2014, hade det.

Även för den som har en högre utbildning tar det orimligt lång tid att komma i arbete. Jag tror att tid är skadligt. Man behöver inte vänta på att allting ska falla på plats innan man börjar jobba, därför lägger vi om politiken till arbete först och så kan man lära sig svenska under tiden som man jobbar, säger arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S).

Arbetsförmedlingen har samma uppfattning av situationen som SCB. Det tar lång tid för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. Annie Rubensson, sektionschef på myndigheten, tror att snabbspåren kommer att leda till förbättring.

Men vi behöver utveckla snabbspåren ännu mer. Min förhoppning är att vi ska se en förbättring framåt, säger hon.

I dag finns snabbspår främst för de med sjukvårdsutbildningar eller en lärarutbildning men fler snabbspår är på gång.

Nätverk

Språkundervisning, kompletterande utbildning, bättre och snabbare validering av betyg från andra länder hör till sådant Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tror skulle hjälpa till att minska klyftorna. Men han pekar också på att lägre ingångslöner och praktikplatser kan fungera.

Praktik är ett sätt att komma in på arbetsmarknaden, konstaterar han.

En annan broms för utländska akademiker att komma in rätt på arbetsmarknaden är bristen på information om hur en utländsk utbildning kan kompletteras. Vid Stockholms universitet finns sedan 2007 Utländska lärares vidareutbildning (ULV). Många av studenterna där vittnar om att de bott länge i Sverige innan de fått kunskap eller information om utbildningen, berättar samordnaren Susanna Malm.

Det finns en utbredd informationsbrist, både bland invandrare och arbetsgivare, om vilka vägar som finns. Det gäller sannolikt inom alla yrken, säger hon.