Vrede mot köttjätte efter krav på coronastöd

Arbetsvillkoren på tyska slakterier har hamnat i blixtbelysning under coronapandemin, då flera virusutbrott tvingat fram karantän och andra restriktioner för hundratusentals personer.

Sedan smittan spridit sig till runt 1 500 arbetare på köttjätten Tönnies slakteri i Gütersloh i västra Tyskland – Europas största slakteri – stängde myndigheterna samhället i två veckor för 600 000 boende i området.

Vill ha stöd

Nu vill Tönnies ha ekonomiskt stöd från delstaten Nordrhein-Westfalen för att betala ut löner till anställda som suttit i karantän utan att vara sjuka, skriver Frankfurter Allgemeine. Företaget, som i fjol omsatte motsvarande runt 73 miljarder kronor, hänvisar till en paragraf i tyska smittskyddslagen som ger rätt till ersättning för den som tvingas till karantän utan att vara sjuk.

Utsikterna till framgång verkar osäkra. Lagen är inte applicerbar i sammanhanget, anser åtminstone ett av delstatens två kommunalförbund. Det har dock inte hindrat tyska politiker från att gå i taket.

– Jag kan inte påstå att jag känner någon sympati, konstaterar jordbruksminister Julia Klöckner (CDU) torrt i en intervju med tidningen Bild am Sonntag.

– Efter att en hel region har tvingats till nedstängning tror jag inte att det här bidrar till att mildra allmänhetens irritation.

"Fräckt krav"

Även Bild tar till hårda ord. "Ett fräckt krav från köttmogulen!" utropar tidningen i en ingress.

Liknande tongångar hörs från Klöckners partikamrat Karl-Josef Laumann, arbetsmarknadsminister i Nordrhein-Westfalen.

– Om jag var i herr Tönnies och hans affärskompanjoners skor skulle jag noggrant tänka över hur mycket folket i Nordrhein-Westfalen kommer att acceptera, säger han, syftande på Clemens Tönnies, delägare i köttjätten och en av Tysklands mest förmögna män.

I maj tillkännagav tyska regeringen att entreprenadarbete i köttindustrin ska förbjudas. Beskedet kom efter tidigare coronautbrott i andra slakterier, som förklarades dels med arbetsvillkoren, dels med boendesituationen för de till stor del östeuropeiska gästarbetare som sköter grovjobbet i branschen.

Viktig exportmarknad

De bulgariska och rumänska arbetarna anställs av underleverantörer, och bor under sin tid i Tyskland tillsammans på liten yta. I framtiden är tanken att köttföretagen som regel själva måste anställa sin personal och ta ett större arbetsgivaransvar.

De låga lönerna har dock gjort den tyska köttnäringen till en viktig exportmarknad, och håller dessutom nere priserna för tyska konsumenter. Bland annat vänsterpartiet Die Linke har höjt ett varningens finger för att göra tillgången till schnitzel till en klassfråga.