"Gå aldrig ut utan en vit kompis"

Robert Dempster, som föddes i Jamaica och kom till USA som 14-åring, har oräkneliga gånger och till synes utan skäl stoppats av polis för olika typer av kontroller. Han har sett människor låsa bilen när han kommer gående på trottoaren och noterat att fotgängare byter sida för att slippa möta honom.

– Det finns ett tragikomiskt skämt: Som svart ska man aldrig gå ut utan en vit kompis, säger han och ler bistert.

William Byatt, som är vit och till vardags arbetar som datautvecklare, intygar att det stämmer.

– Ibland när vi sitter i stora möten tillsammans ignoreras Robert. Om jag upprepar det han just har sagt bemöts jag som ett geni, säger han.

Förkrossande att se

Aktivisterna träffar TT:s utsända utomhus i centrala Miami, nära det gulfärgade Freedom Tower där kubaner som flytt Fidel Castros regim på 1960- och 70-talen fick hjälp. I somras fick byggnaden, som nu huserar ett konstmuseum, ny betydelse. Den blev en samlingsplats för aktivister som var upprörda över svarte George Floyds död vid ett brutalt polisingripande i Minneapolis i maj.

Dempster, som arbetar för det lokala demokratiska partiet och har varit borgmästarkandidat för North Miami Beach, deltog i protesterna tillsammans med Byatt. Båda säger att det var förkrossande att se den video som visar hur en vit polis sitter med sitt knä på Floyds nacke under nära nio minuter, tills denne blir livlös.

– Det som upprör mig mest var hur rutinmässigt det hela verkade. Det omgärdades inte av stora känslor eller kamp, det såg inte ut att utföras av ett så kallat "ruttet äpple" inom poliskåren, säger Dempster.

– Nej, Floyd dödades inte under dramatisk skottlossning. Polisen knäade helt enkelt ihjäl honom, inskjuter Byatt och berättar att den första stora Black Lives Matter-protesten i staden var spontan, ilskna Miamibor hördes via sociala medier och stämde träff.

"De ohördas språk"

Demonstrationerna i staden växte snabbt och blev mer organiserade. Som mest samlades flera tusen aktivister runt budskapet att svartas liv har betydelse och att även poliser bör ställas till svars för sina gärningar.

– I huvudsak var vi en del av den nationella proteströrelsen, även om det fanns några lokala plakat rörande bland annat en problematisk länsåklagare, säger Byatt.

Demonstrationerna var till största del fredliga, även om några bilar stacks i brand och ett närliggande köpcentrum vid ett tillfälle plundrades. Dempster säger att han inte dömer proteströrelsen efter några få personers dåliga beteende och citerar medborgarrättsikonen Martin Luther King som 1968 sade att "upplopp är de ohördas språk".

– Inget av det här är nytt. Vad som är nytt är tekniken, med mobiler kan såväl bevis på övergrepp som kallelser till protester spridas snabbt.

Eko i valurnorna?

På sista tiden har dock få kallelser spridits i Miami. Många av aktivisterna har fullt upp med engagemang i samhällsfrågor eller i valrörelsen – precis som Byatt och Dempster. De har rekryterat en del av dem och hoppas att den glöd som visades vid protesterna ger eko i valurnorna i form av högt engagemang och valdeltagande. De anser att republikanen Donald Trump eldar på rasismen, att få bort honom från Vita huset är den avgörande valfrågan för dem.

– Han (Trump) visar uppenbar förtjusning för (vita) extremistorganisationer och i hans första valrörelse var främlingsfientlighet mot mexikaner en central fråga. Vi har backat så mycket under hans tid vid makten, säger Dempster.

Båda medger att demokraten Joe Biden har brister, men säger att utmanaren tydligt har visat att han vill skapa ett mer rättvist USA – och att han har empati.

Ny framtidstro

Oavsett hur det går i presidentvalet den 3 november säger Dempster att han är hoppfull om att en förändring kommer att ske inom hans livstid. Skälet är vännen och kollegan vid hans sida.

– Problemet med rasism och systematiskt förtryck kommer aldrig att lösas för att sådana som jag klagar. Det sker först när människor som William är upprörda, och det är de nu.

I juni reste Dempster och Byatt till huvudstaden Washington DC för att delta i en jätteprotest på temat Black Lives Matter. De berättar levande om känslan på gatan och att demonstrationen faktiskt speglade dagens Amerika: Sida vid sida stod människor med olika hudfärg, sexuell läggning och religion – enade runt samma budskap.

– Det värmde hjärtat och gav mig framtidstron tillbaka, säger Byatt.