Köpenhamns polis har upprÀttat en visitationszon efter ett flertal knivdÄd i slutet av december, vilket innebÀr att polis har rÀtt att visitera personer utan konkret misstanke.
Senast i mÄndags blev en ung man knivskuren pÄ NÞrrebrogade. Tre dagar efter dÄdet pÄgÄr livet vid brottsplatsen som vanligt: Köpenhamnsbor cyklar obemÀrkt förbi platsen i regnet.
Lite lÀngre ner pÄ gatan, dÀr NÞrrebro övergÄr till Nordvest, Àr polisnÀrvaron dock pÄtaglig.
Flera polisbilar cirkulerar i nÀrheten av MjÞlnerparken, ett omrÄde som den danska staten pekat ut som ett "ghetto", men som Àven börjat fyllas med trendiga barer och caféer.
"Skillnad om du Àr etnisk dansk"
Ett stenkast bort frÄn det sÄ kallade ghettot, men fortfarande inom visitationszonen, driver Naji Ali, 50, ett vÀlrenommerat bageri.
ââJag vill att kriminella personer ska bli straffade, men tycker inte att polisen ska anvĂ€nda visitationszoner som en sĂ€rbehandling. Om du Ă€r invandrare, ung och rör dig i det hĂ€r omrĂ„det kan du rĂ€kna med att bli stoppad. Det Ă€r skillnad om du Ă€r etnisk dansk eller om du har invandrarbakgrund, sĂ€ger han.
Det Àr en bild som Hanna Munk, 34, delar. Under de nio Är som hon bott i utkanten av NÞrrebro har hon aldrig blivit stoppad av polis och hon kÀnner inte heller nÄgon som blivit det.
ââJag kĂ€nner mig varken mer eller mindre trygg med en visitationszon, men jag blir ju inte heller drabbad personligen. SĂ„ jag kĂ€nner mig inte heller utpekad, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
ââOm det Ă€r en förebyggande Ă„tgĂ€rd sĂ„ tycker jag att det Ă€r bra.
Har visiterat 163 personer
Dansk polis menar sjÀlva att den senaste visitationszonen har haft önskad effekt i ett trygghetsskapande syfte.
Enligt polisinspektören Tomas Marko Juhl har 163 personer visiterats mellan den 29 december och 9 januari, vilket har resulterat i 18 beslagtagna eller upphittade stickvapen och att sju personer nu Àr brottsmisstÀnkta.
ââPĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan vi sĂ€ga att det ger oss nĂ„got. Vi har beslagtagit vapen i ett omrĂ„de som vi har fokus pĂ„, sĂ€ger han och fortsĂ€tter med en retorisk frĂ„ga till sig sjĂ€lv:
ââHade vi kunnat hitta dessa vapen utan en visitationszon? Det Ă€r sĂ„ klart svĂ„rt att svara pĂ„, men det sĂ€nder ocksĂ„ en signal om att vi har fokus pĂ„ ett omrĂ„de dĂ€r det Ă€r mycket kriminalitet.
Medveten om kritiken
Samtidigt understryker han att visitationszoner inte Àr deras enda verktyg utan endast en del av en större verktygslÄda.
ââOm vi bara hade visitationszoner hade det nog inte gjort en jĂ€ttestor skillnad. En annan viktig sak som vi fokuserar pĂ„ Ă€r lokalpoliser. De kĂ€nner bĂ„de de kriminella lokala invĂ„narna och vill föra ett samtal i det offentliga rummet med dem. Det Ă€r för att rĂ€cka ut en hand sĂ„ att de ska kĂ€nna sig sedda och hörda.
Tomas Marko Juhl menar att personer med utlÀndsk bakgrund inte blir visiterade mer frekvent Àn etniska danskar pÄ grund av deras utseende, men Àr vÀl medveten om att vissa personer kÀnner sig utpekade.
ââDet Ă€r inte sĂ„ att vi kontrollerar folk helt pĂ„ mĂ„fĂ„. Det sker alltid en konkret utvĂ€rdering pĂ„ plats. Vi utgĂ„r frĂ„n var de rör sig, vilka de Ă€r tillsammans med, vilken tid pĂ„ dygnet det Ă€r och hur de beter sig, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââVi vet att nĂ„gra som blivit visiterade mĂ„nga gĂ„nger kĂ€nner sig utpekade. De upplever att de blir kontrollerade sĂ„ snart vi upprĂ€ttar en visitationszon. Andra upplever det som nĂ„got positivt och kan leva med att bli kontrollerade nĂ€r det Ă€r oroligt i ett omrĂ„de. SĂ„ vi upplever bĂ„da delarna.