Bränner ned hus – inför azeriskt övertagande

Flera invånare i Nagorno-Karabach har börjat elda upp sina hus – innan de flyr till Armenien inför Azerbajdzjans övertagande av området på söndag.

Armenier vid det ortodoxa klostret Dadivank i Kalbajar, Nagorno-Karabach.

Armenier vid det ortodoxa klostret Dadivank i Kalbajar, Nagorno-Karabach.

Foto: Sergej Grits/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-11-14 11:05

I och omkring byn Charektar i distriktet Kalbajar, som formellt tillhör Azerbajdzjan men i årtionden kontrollerats av Armenienstödda separatister, har minst sexton bostadshus stuckits i brand, enligt nyhetsbyrån AFP:s utsända reporter.

– Det här är mitt hus. Jag kan inte lämna det till turkarna, säger en bybo syftandes på azererna, som är ett turkfolk.

Mannen, som inte uppger sitt namn, kastar brinnande plankor och bensindränkta trasor in i sitt tömda hus.

– Alla kommer att bränna ned sina hus i dag. Vi har fått till midnatt på oss att lämna byn.

Tidigare i veckan undertecknade de tidigare Sovjetrepublikerna Armenien och Azerbajdzjan, som är ärkefiender, ett avtal för att få stopp på striderna som rasat sedan slutet av september.

Överenskommelsen, vars juridiska status är något oklar, har hyllats av azerer. Många armenier, å sin sida, anklagar premiärminister Nikol Pasjinian för ett närmast förrädiskt svek.

Avtalet slår bland annat fast att distrikten Kalbajar och Aghdam återlämnas till Azerbajdzjan. För att övervaka freden skickar Ryssland omkring 2 000 soldater till regionen.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konflikten går långt tillbaka i tiden och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter det att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten har området fungerat som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerer, dog under Nagorno-Karabach-kriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten har inte lösts och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!