Det ligger bakom jättebränderna i USA

Torr mark

Sedan början av 1970-talet har Kalifornien blivit cirka 1,4 grader varmare under den varma säsongen, vilket gör att fukt från marken stiger snabbare till atmosfären. Det visar resultat som en forskargrupp lade fram i tidskriften Earth's Future i fjol. Även in på hösten har risken ökat för att varma starka vindar ytterligare torkar bränslet på marken.

– Fukten i bränslet – träden, buskarna och gräset – är lägre. Så bränslet brinner mer aggressivt, vilket gör att bränderna sprids snabbare, säger Craig Clements, professor vid San José State University som specialiserat sig på brandmeteorologi, till TT.

Döda träd

En utdragen torka 2012–2015 – och ytterligare en under 2018 – låg bakom att fler än 100 miljoner träd dog i Kalifornien, enligt beräkningar från landets skogsmyndighet. Torkan stressade träden och gjorde dem mottagliga för barkborrsangrepp, som ofta blir spiken i kistan för träd.

– De områden där det brunnit de senaste dagarna är områden som har haft en extremt hög andel döda träd, säger Brittany Covich vid Sierra Nevada Conservancy, en myndighet som bekostar brandriskminskande åtgärder, till The Sacramento Bee.

De döda träd som står eller ligger i skogarna beskrivs som ett lättantändligt fundament som drivit på bland annat den jättelika Creekbranden i centrala Kalifornien.

– Döda träd är supertorra jämfört med något som lever och har mer fukt i sig. Det döda bränslet är mer lättantändligt och brinner väldigt intensivt, säger Craig Clements.

Längre brandsäsonger

I delar av Kalifornien beräknas delstatens brandmyndighet Cal Fire att brandsäsongen förlängts med 75 dagar om året till följd av högre temperaturer.

Mindre snölager i bergen, tidigare snösmältning på våren och högre vår- och sommartemperaturer sammanfaller med ökningen av skogsbränder, enligt myndigheten.

– Vintern tar slut tidigare och våren börjar tidigare. Vi får inte de sena vinterregnen som vi brukade få. Så det börjar torka tidigare på året, säger Clements.

Topografi

På flera håll i Kalifornien har det brunnit i bergiga områden, och topografin – tillsammans med väder och bränsle – är en av de viktigaste faktorerna till vad som orsakar bränderna och dess omfattning.

– Vi har väldigt brant terräng i kanjonerna, som kan vara tusen meter djupa. När det börjar brinna där blir branddynamiken annorlunda, det blir väldigt extremt när det brinner i bergen, säger Clements.

Blåst

En olycklig omständighet är att det blåst mycket vid flera av de omfattande bränderna. De torra vindarna torkar bränslet, blåser ned mer syre till bränderna, och gör framför allt att glödande flagor kan spridas långt och skapa nya punktbränder. Normalt sätt är oktober den månad när det blåser mest och på redan torrt material, enligt Craig Clements.

– Om det kommer ny blåst så blir det stora problem. Speciellt om det tänds nya bränder, då blir det värre. Vi kan förvärra oss fler förödande bränder i oktober, säger professorn.

Värme och blixtar

I mitten av augusti nådde temperaturen i Death Valley i södra Kalifornien 54 grader, en temperatur som enligt Scientific American inte uppmätts på minst 89 år. Varmt material antänder lättare och brinner snabbare, vilket påverkar intensiteten i naturbränder. Under samma vecka slog 12 000 blixtar ned i Kalifornien och orsakade flera bränder.

Lokala väderhändelser kan inte direkt kopplas till klimatförändringarna, enligt Clements.

– Men samtidigt så hade vi den varmast uppmätta augustimånaden hittills i västra USA. Så det är svårt att säga att de här värmevågorna som slår rekord inte har med klimatförändringarna att göra.