BrÄkigt i FN:s sÀkerhetsrÄd om Nagorno-Karabach

Ärkerivalerna Armenien och Azerbajdzjan har drabbat samman i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d, efter den azeriska militĂ€roffensiven i den omstridda utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Armeniens utrikesminister Ararat Mirzojan vid mötet i FN:s sÀkerhetsrÄd.

Armeniens utrikesminister Ararat Mirzojan vid mötet i FN:s sÀkerhetsrÄd.

Foto: Bebeto Matthews/AP/TT

Nagorno-Karabach2023-09-22 02:29

Armeniens utrikesminister Ararat Mirzojan uppmanade vÀrlden att inte lÀngre tala om "tvÄ sidor".

– Det finns inga fler sidor av konflikten, bara förövare och offer. Det finns inte nĂ„gon konflikt, bara en verklig fara för illdĂ„d, sade han i samband med det extrainkallade mötet i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d.

– Bokstavligen hela Nagorno-Karabachs territorium drabbades av intensiv, urskillningslös beskjutning med robotar och tungt artilleri inklusive förbjudna klustervapen, fortsatte Mirzojan, och beskyllde Azerbajdzjan för etnisk rensning av armenier i omrĂ„det.

Minst 200 dödades och ytterligare 400 skadades under den azeriska offensiven som inleddes i tisdags, enligt armeniska separatister i utbrytarregionen som ligger inom Azerbajdzjans formella grÀnser men befolkas nÀstan uteslutande av etniska armenier.

Försök att vilseleda

Azerbajdzjans utrikesminister Jejhun Bajramov anklagade Armenien för desinformation.

– Armeniens försök att utnyttja FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d i dess kampanj för att vilseleda det internationella samfundet Ă€r bedrövligt, sade han och anklagade sĂ€kerhetsrĂ„det för att vara partiskt.

Bajramov upprepade ocksÄ anklagelser om att Armenien lÀnge eldat pÄ separatismen i Nagorno-Karabach genom militÀrt stöd.

Flera vÀstlÀnder uppmanade Azerbajdzjan att skydda den civila befolkningen.

– Om Azerbajdzjan verkligen vill nĂ„ en fredlig förhandlingslösning mĂ„ste de omedelbart presentera konkreta garantier, sade Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna.

HumanitÀr korridor

Colonna krÀvde ocksÄ att den enda tillgÀngliga vÀgkorridoren frÄn Armenien till Nagorno-Karabach, dÀr hjÀlpkonvojer tillÀts att nÄ fram strax innan offensiven, Äter ska öppnas.

– De mĂ„ste acceptera en internationell humanitĂ€r nĂ€rvaro. Detta blir oumbĂ€rligt nĂ€r vintern kommer, fortsatte hon.

SÄvÀl Frankrike som USA och Tyskland fördömde militÀroperationen.

Det var pĂ„ tisdagen som Azerbajdzjan inledde sin militĂ€ra insats, efter pĂ„stĂ„enden om att armeniska styrkor befann sig i utbrytarregionen – vilket Armenien förnekade. PĂ„ onsdagen hĂ€vdade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev att hans land tagit kontroll över utbrytarregionen och att armeniska separatister gĂ„tt med pĂ„ att lĂ€gga ned sina vapen.

Fakta: SvÄrlöst konflikt i Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach Àr ett bergsomrÄde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans grÀnser, men som i praktiken Àr en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning.

OmrÄdet har stÄtt i centrum för en lÄngvarig territoriell konflikt mellan lÀnderna. TvÄ krig har utkÀmpats.

I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade dÄ fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstÄ delar av territorier som de hade kontrollerat i Ärtionden, samtidigt som Ryssland satte in en övervakningsstyrka i den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att sÀkerstÀlla fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.

Bland annat i slutet av juni blossade dödliga strider upp i den lÀnge omstridda regionen. Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska rÄda i regionen.

Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjÀlp av EU och USA, vars diplomatiska engagemang i Kaukasus har irriterat Ryssland.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!