1. "Lagen mot FBK"
I onsdags klassade en rysk domstol Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK som "extremistisk" med stöd av en lag som trÀdde i kraft den 4 juni. Lagen kallas just "lagen mot FBK" i ryska medier.
Tiotusentals personer som stöttat Navalnyjs nÀtverk riskerar nu att pÄverkas pÄ olika sÀtt. Lagen förbjuder dem som haft ledande positioner inom FBK att stÀlla upp i val pÄ alla nivÄer de kommande fem Ären.
Andra medlemmar i FBK fÄr inte stÀlla upp i val de kommande tre Ären. Som medlem i FBK rÀknas den som har uttryckt stöd för organisationen, exempelvis pÄ nÀtet, genom donationer, eller genom att delta i protester.
2. Lagen om "oönskade" organisationer
Den 31 maj greps Andrej Pivovarov, tidigare chef inom den oppositionella organisationen Ăppna Ryssland. Han anklagas för samarbete med en "oönskad" organisation, vilket Ă€r straffbart. SjĂ€lv kopplar Pivovarov gripandet till sina ambitioner att stĂ€lla upp i parlamentsvalet i höst.
Lagen om oönskade organisationer klubbades 2015, och förbjuder utlÀndska grupper som anses hota Rysslands nationella intressen. Just nu finns över 20 sÄdana organisationer.
Ăppna Ryssland Ă€r en rysk organisation och kan dĂ€rför inte pekas ut som oönskad. DĂ€remot har Ăppna Ryssland kopplingar till tvĂ„ brittiska organisationer, som Ă€r med pĂ„ listan.
Dessutom har den ryska regeringen föreslagit lagÀndringar som gör att fler organisationer kan hamna pÄ listan och medlemmar kan riskera lÀngre fÀngelsestraff.
Det har vĂ€ckt oro hos Ăppna Ryssland, och den 27 maj meddelade man att verksamheten lĂ€ggs ner i Ryssland pĂ„ grund av risken för repressalier frĂ„n myndigheterna.
3. Mediebolag klassas som "utlÀndska agenter"
De senaste mÄnaderna har tvÄ ryska mediebolag stÀmplats som "utlÀndska agenter", vilket har försvÄrat deras verksamhet.
I april pekades nyhetssajten Meduza ut som utlÀndsk agent. Meduza har officiellt sin hemvist i Lettland, men flera av dess journalister bor i Ryssland. Sajten Àr en av fÄ nyhetstjÀnster som verkar i Ryssland och Àr oberoende gentemot Kreml, och har utlÀndsk finansiering.
StÀmplingen har lett till att tidningen har förlorat mÄnga annonsörer, och dÀrför har Meduza stÀngt sina kontor bÄde i Riga och i Moskva och sÀnkt lönerna för sina medarbetare med upp till 50 procent.
VTimes Àr en annan nÀttidning som nyligen klassades som "utlÀndsk agent". Redaktionens ledning beslutade nyligen att tidningen lÀggs ned den 12 juni, efter att ha övervÀgt de risker som klassificeringen innebÀr för medarbetarna. Tidningen har varit verksam i ett halvÄr.
Lagen om "utlÀndska agenter" infördes 2012, och utvidgades 2017 till att Àven gÀlla medieorganisationer. Mediebolag som har placerats in i facket mÄste nÀmna det i alla sina publiceringar, Àven pÄ nÀtet. Det stÀlls Àven hÄrdare redovisningskrav pÄ dem.
Följs inte bestÀmmelserna riskerar bolagen böter pÄ upp till motsvarande 500 000 svenska kronor. Sajterna kan dessutom blockeras i Ryssland.
4. Utbildningslag hindrar folkbildning
Nya Àndringar i utbildningslagen ger myndigheter rÀtt att kontrollera sÄ kallad folkupplysningsverksamhet. Dessutom ska alla avtal om internationellt samarbete med utbildningsorganisationer godkÀnnas av myndigheter, med undantag för studentutbyte.
"Folkupplysning" Àr ett luddigt begrepp som bland annat kan omfatta förelÀsningar, hemsidor, festivaler, quiz pÄ pubar, filmvisningar och studiebesök, ofta arrangerade av frivilligorganisationer. Kritiker till formuleringarna i en kommande förordning, som preciserar innehÄllet i lagen, menar att verksamheten kommer att drabbas negativt eftersom det stÀlls sÄ hÄrda krav pÄ arrangörer.
ââSkolor har redan mycket byrĂ„krati, och vill inte ha mer. Det blir svĂ„rt att fĂ„ dem att gĂ„ med pĂ„ det. FĂ€rre kommer att vilja samarbeta och ta emot oss, sĂ€ger Evgenij Nasyrov, vd för den ideella organisationen Laba, som bedriver folkupplysningsverksamhet i Ryssland.
Lagen trÀdde i kraft den 1 juni men kommer efter massiv kritik att arbetas om. Hur och nÀr det nya förslaget presenteras Àr oklart.