Det vill Joe Biden fixa de första 100 dagarna

En mycket snabbare vaccinprocess. NödhjÀlp till coviddrabbade amerikaner. Tillbaka till Parisavtalet om klimatet. Det Àr nÄgra av de punkter som demokraten Joe Biden kommer att agera pÄ nÀr han flyttar in i Vita huset. Hans första tid som president lÀr dock skuggas av riksrÀtten mot företrÀdaren Donald Trump.

Demokraten Joe Biden tilltrÀder som USA:s nÀsta president den 20 januari. Arkivbild.

Demokraten Joe Biden tilltrÀder som USA:s nÀsta president den 20 januari. Arkivbild.

Foto: Matt Slocum/AP/TT

Politik2021-01-18 05:20

– Dag ett vĂ€ntar jag mig förĂ€ndringar i vaccinationsprocessen och riktig hjĂ€lp till folk som förlorat sina jobb pĂ„ grund av pandemin, sĂ€ger Rob Speel, statsvetare vid Pennsylvania State University, till TT.

– Och sĂ„ smĂ„ningom lĂ€r vi se reformer i (sjukförsĂ€kringslagen) Obamacare. Det Ă€r inte omöjligt att Joe Biden försöker fĂ„ igenom ett helstatligt försĂ€kringsalternativ, nĂ„got Barack Obama aldrig lyckades med.

I USA ses en presidents första 100 dagar ofta som en form av smekmÄnad och ett prov pÄ om han eller hon menat allvar med sina vallöften. Under den tiden brukar den nyvaldes popularitet vara fortsatt hög och kongressen redo att lagstifta.

Men för Joe Biden som tar över mitt under en pandemi som orsakat ekonomisk tumult, och som dessutom fÄtt en riksrÀtt mot sin företrÀdare pÄ halsen, lÀr inget bli som vanligt.

"Inte rÄd" med passivitet

Det har dock inte hindrat valvinnaren frÄn att hinta vad han vill och tÀnker göra, bÄde i tal och intervjuer och i sin valplattform.

Först och frĂ€mst kommer Biden trappa upp insatserna mot coronaviruspandemin, han övervĂ€ger bland annat att sĂ€ga till sina landsmĂ€n att bĂ€ra munskydd i 100 dagar. Nyligen lade han fram ett rĂ€ddningspaket pĂ„ 1 900 miljarder dollar som bland annat innefattar utökad test- och vaccinationskapacitet, en höjning av den federala minimilönen till 15 dollar (motsvarande 125 kronor) i timmen och direktutbetalningar pĂ„ 1 400 dollar till drabbade amerikaner.

– I den hĂ€r krissituationen har vi inte rĂ„d att vara passiva, sade en allvarlig Biden.

Vidare Àr klimatinitiativ att rÀkna med. FrÄgan Àr högprioriterad och tidigare utrikesministern John Kerry har utsetts till sÀrskilt klimatsÀndebud. Beslut som kraftigt begrÀnsar de klimatpÄverkande utslÀppen vÀntas, liksom statliga subventioner för exempelvis elektriska bilar. Och pÄ dag ett ska USA Äteranslutas till Parisavtalet om klimatet.

Aktiv i vÀrlden

Det sistnÀmnda Àr ett av flera multilaterala initiativ det nya Vita huset vÀntas ta, efter fyra Är med Donald Trumps "Amerika först"-politik.

– USA kommer att bli mycket mer aktivt i (försvarsalliansen) Nato och i FN och allmĂ€nt Ă„teruppbygga globala allianser. Det Ă€r dock oklart om Biden vill Ă€ndra Trumps politik gentemot Kina och Nordkorea, sĂ€ger Speel.

Ett internationellt avtal som hÄnades och delvis revs upp av president Trump Àr kÀrnenergiavtalet med Iran. Biden har lovat att USA ska ÄtergÄ till det, men Speel tror att det kommer att ske först efter förhandlingar.

– Det har sagts att han tĂ€nker sitta ner med Iran och de övriga parterna och förhandla om delar av överenskommelsen, inte gĂ„ direkt tillbaka till det som var.

TT: Hur bör Biden hantera de tiotals miljoner TrumpvÀljare som inte tror pÄ att han vann valet?

– Jag tror att han kommer att försöka stilla de mest hetlevrade TrumpanhĂ€ngarna genom att visa pĂ„ ett lugnt ledarskap. I motsats till vad som sagts i valrörelsen Ă€r Biden inte radikal, som senator arbetade han ofta fram kompromisser med Republikanerna och han lĂ€r försöka göra detsamma nu.

Senaten avgörande

Nyckeln till huruvida Joe Bidens start som president blir framgÄngsrik ligger dock inte bara hos honom, utan Àven hos kongressens överhus senaten. Det Àr dÀr Bidens val av ministrar och andra höga tjÀnstemÀn frÄgas ut och godkÀnns, tillsÀttningar som Àr centrala för att hans politik ska börja rulla.

Men senaten mÄste ocksÄ, jÀmte representanthuset, rösta om och godkÀnna de nya lagar och initiativ som presidenten lÀgger fram. Och dessutom ska kammaren agera domstol i riksrÀttsmÄlet om anstiftan till uppvigling mot avgÄende Donald Trump.

Trycket Àr med andra ord högt pÄ de 100 senatorerna. Biden har föreslagit att de till en början delar upp arbetsdagarna och anvÀnder hÀlften av tiden för riksrÀtten och hÀlften för ministertillsÀttningar.

– Det Ă€r tur för Joe Biden att Demokraterna nu tar över makten i senaten. Hade det inte skett hade det varit svĂ„rt för honom att fĂ„ nĂ„got ur hĂ€nderna, sĂ€ger Speel.

TT: Hur skulle du beskriva kÀnslan i USA inför installationen?

– MĂ„nga Ă€r rĂ€dda för vĂ„ldsamma protester eller till och med terrorism. Om det gĂ„r lugnt till kommer vi att dra en kollektiv lĂ€ttnadens suck hĂ€r.

Fakta: Joe Biden

Demokraten Joseph (Joe) Biden föddes den 20 november 1942. Han vÀxte upp i det sÄ kallade rostbÀltet, i staden Scranton i Pennsylvania, i en irlÀndsk-katolsk familj.

Arbetade en kort tid som advokat innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator. Under tiden i kongressen var han bland annat ordförande i det mÀktiga utrikesutskottet. Han gjorde sig ocksÄ kÀnd som en person som kunde arbeta fram partiöverskridande kompromisser.

Kandiderade i presidentvalet 1988 men drog sig ur efter avslöjanden om ett plagierat tal. Vid sitt andra försök 2007 drog han sig ur i ett tidigt skede. Han blev i stĂ€llet Barack Obamas vicepresident 2009–2017.

UtsĂ„gs i augusti 2020 formellt till Demokraternas kandidat i presidentvalet samma Ă„r – som han vann. Bidens blivande vicepresident Ă€r Kamala Harris, tidigare Kaliforniensenator.

Gift med Jill Biden och har tvÄ barn i livet.

Hans första hustru Neilia omkom 1972 i en bilolycka tillsammans med parets ettĂ„riga dotter Naomi. Biden blev ensamstĂ„ende pappa till sönerna Beau och Hunter – som ocksĂ„ skadades i olyckan. Beau Biden avled i hjĂ€rncancer 2015. Tillsammans med Jill har han dottern Ashley Biden.

Bidens personliga förluster har delvis framhÄllits under valrörelsen, eftersom mÄnga i det pandemidrabbade USA sörjer anhöriga.

Inför tilltrÀdet sÀger 49,9 procent av amerikanerna att de har en positiv bild av Biden. Motsvarande siffra för avgÄende Donald Trump Àr 41.9 procent, enligt Real Clear Politics sammanstÀllning av aktuella mÀtningar.


Fakta: USA:s kongress

Kongressen Àr den federala lagstiftande församlingen i USA med sÀte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvÄÄrsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet.

Kongressen bestÄr av senaten med 100 ledamöter, tvÄ frÄn varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmÀngd.

Efter de avgörande senatorsvalen i Georgia i början av januari stÄr det klart att Republikanerna och Demokraterna nu kommer att ha 50 ledamöter vardera i senaten. Den blivande vicepresidenten Kamala Harris har dock utslagsrösten sÄ Demokraterna kommer att styra i kammaren efter installationen den 20 januari. Demokraterna har Àven majoriteten i representanthuset med 222 ledamöter.

Ledamöterna i representanthuset gÄr till val vartannat Är. Senatorerna vÀljs pÄ sex Är (vartannat Är löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkÀnner ministrar och andra höga tjÀnstemÀn. Federala tjÀnstemÀn, inklusive presidenten, och domare kan avsÀttas av kongressen genom riksrÀtt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkÀnnas av Högsta domstolen.

KĂ€lla: Representanthuset och senaten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!