Skarp oro för Turkiet vid första EU-mötet på plats

Skönt, sade de flesta när Justus Lipsius-byggnaden i centrala Bryssel på måndagen återigen välkomnade deltagarna till ett formellt ministermöte. I fyra månaders tid har EU-ländernas regeringsledamöter fått försöka förhandla och diskutera via webben i stället, på grund av coronakrisen.

– Oerhört bra att få träffa alla kollegorna personligen. Det är verkligen stor skillnad, konstaterar utrikesminister Ann Linde (S) efter en heldag i ministerkretsen

Fördömer

Inne på mötet var det annars mest tunga och allvarliga frågor som dominerade.

Turkiet var huvudämne, med en rad aktuella problemområden kring turkiskt agerande såväl mot den egna oppositionen på hemmaplan som i Syrien, Libyen och runt Cypern.

Färskaste irritationen gäller beslutet att göra Hagia Sofia-muséet i Istanbul till en moské igen. Det fördöms gemensamt av de 27 EU-länderna.

– Det här beslutet kommer oundvikligen att göda misstro och öka spänningarna mellan religiösa samfund, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell på sin presskonferens efter mötet.

– Vi upprepade att vi ser Turkiet som ett viktigt land för EU, som vi vill ha stärkta och utvecklade relationer till. Men det måste ske med respekt för europeiska värderingar, principer och intressen, säger Borrell.

"Fel riktning"

Ann Linde är inne på samma spår.

– Det var väldigt stor oro om utvecklingen som vi menar går i helt fel riktning. Samtidigt var det en stor majoritet som vill fortsätta ha en dialog med Turkiet för att om möjligt också bidra till att de-eskalera situationen i östra Medelhavet, säger utrikesministern i solskenet efter mötet.

Anna Ekström, minister med ansvar för Unesco, skriver i en kommentar till TT:

”Världsarven ska bevaras genom staters ansvarstagande och internationellt samarbete. Precis som andra historiska monument och platser som klassats som världsarv är det viktigt att Hagia Sofia respekteras som ett sådant. Hagia Sofia är en viktig symbol för interreligiös dialog. Det är viktigt att inga åtgärder vidtas som kan hota dess status som världsarv, och att det fortsätter att vara tillgängligt för en bred allmänhet. Detta är något som EU:s medlemsländer framfört gemensamt i Unesco.”

Även situationen kring Kinas nya säkerhetslagar för Hongkong diskuterades. När frågan togs upp på ministrarnas webbmöte i juni var Sverige ensamt om att mana till sanktioner mot Kina. Men sedan dess har intresset ökat.

– Det var en skillnad från förra gången till större stöd för att reagera på det som händer i Hongkong. Det var både vad man kan göra för att stötta demokratiaktivister och så vidare i Hongkong och sådana som riskerar att åka illa ut. Men också restriktiva åtgärder på olika sätt, säger Linde.

Sanktioner?

Frågan bollas nu vidare till diverse tjänstemän att fundera på. Utöver tanken på sanktioner, i form av exempelvis inreseförbud och frysning av eventuella tillgångar, finns diskussioner om att erbjuda fler studieplatser i EU för Hongkongstudenter, öppna för asyl i EU och stötta företag som vill omlokalisera.

Sanktionsfunderingar finns även när det gäller Mellanöstern, där EU-länderna försöker hitta rätt sätt att agera på den annektering av palestinsk mark som Israel planerat, men ännu inte genomfört.

– Det bryter mot folkrätten och det kommer att få reaktioner från EU. Relationen mellan Israel och EU kan inte fortsätta på samma sätt om det blir en annektering, säger Linde i Bryssel.